”Jag ska bli grym”

Här tränar Kajsa Bergqvist igen - med målet att nå medalj i VM

Hon kan inte ens jogga ordentligt.

Ändå tränar Kajsa Bergqvist mer än någonsin.

Med drömmar om VM-guld

i sommar plaskar hon i vatten, lyfter vikter och - hoppar faktiskt höjd.

- Fysiskt sett kommer jag att vara hur grym som helst. Får jag bara foten att fungera tror jag att jag kommer slåss om medaljerna, säger Kajsa.

18 juli 2004. Dagen hon aldrig glömmer.

Kajsa kämpade mot OS och hennes hopp på 1,80 i Båstad visade att hon var i strålande form.

Men det var inte hennes hälsena. I ansatsen till första försöket på 1,88 small det till - och hälsenan i vänsterfoten gick av.

Ångrar inte hoppet

Säsongen var förstörd och vägen tillbaka skulle bli lång.

Men Kajsa har aldrig ångrat att hon hoppade.

- Jag tror inte jag kunnat leva med mig själv, med att sitta och titta på OS och tänka att jag kanske kunnat vara med. Att avstå hade inte gått, säger Kajsa.

Redan den dagen började vägen tillbaka.

Siktar mot toppen

Sportbladet träffar Kajsa på Bosön där hon, tillsammans med sin tränare Yannick Tregaro, genomför ett av alla träningspass som ska ta henne till världstoppen igen.

Lätta frivändningar och knäböj blandas med bland annat träning för överkroppen innan Kajsa avslutar med vattenövningar i poolen.

Passet gick bra. Det kan man märka på Kajsa.

- Träningen påverkar humöret. När det går bra är man gladare, man äter nyttigare. Allting blir bättre. När det känns jobbigt och segt påverkar det mig allmänt, säger Kajsa.

Ska man tro på det har Kajsa varit på riktigt bra humör i höst.

- Det går väldigt bra. Jag har haft ett otroligt flyt ända sedan jag började träna i augusti. Jag har inte varit sjuk någon gång. Jag har varit frisk och bara blivit starkare och starkare. Det känns jäkligt bra.

I maj hoppas Kajsa kunna smyga igång med höjdhopp på allvar.

Men tränaren Yannick Tregaro berättar att det trots skadan går att träna styrka och spänst i hoppbenet.

Hoppar på ett ben

- Absolut. Vi har inte prioriterat det jättemycket. Vi vill inte att det ska bli för stor skillnad. Hon kan hoppa höjdhopp, genom att bara hoppa på ett ben under ansatsen och har gjort det någon gång. Men vi måste vänta. Kajsa får inte känna sig stressad, säger Yannick.

Rehabiliteringsträningen känns inte ovan för Kajsa.

- Jag har varit skadad så länge. Mer eller mindre i tre år. Vi har inte kunnat träna normalt under det ett och ett halvt år vi arbetat tillsammans. Det har satt Yannick på stora prov, säger hon.

Tränar mer nu än innan

Tror du att den här vilan kan göra att många skador läker?

- Förhoppningsvis. De har tagit bort en bit av hälbenet, där en liten utväxt stört. Jag hoppas att det inte tillstöter nya skador. Men allt gammalt groll ska vara borta.

Hur ser en dag ut i Kajsas liv nu?

- Normalt tränar jag på förmiddagarna. Ibland äter jag lunch och fortsätter efter det. Jag tränar kanske mellan tio och tolv och sedan mellan 13 och 15. Är det ett pass kanske jag börjar lite senare, vid 10.30 till 13.

- Egentligen tränar jag mer nu än jag kanske någonsin gjort. Det borde göra att jag blir enormt stark. När foten fungerar hoppas jag att det ger resultat på tävlingsbanorna också.

Har det varit tungt att gå skadad?

- Trösten i bedrövelsen är väl att det just har blivit bättre hela tiden. Jag har kunnat träna hårt och inte bara behövt vänta ut skadan.

- Ganska snabbt efter det hände började jag tänka framåt mot nästa säsong. Jag ville inte gräva ner mig.

Yannick bryter in:

- Det är en otrolig mental styrka att kunna säga det, så kan inte vem som helst säga. Jag är otroligt fascinerad att hon kör på det sätt hon gör och är fast besluten att komma tillbaka.

Tappade aldrig hoppet

Känns det som du är stark mentalt, Kajsa?

- Ja, det tror jag att jag är. Både i med- och i motgång. Motgångar lämnar jag snabbt bakom mig, likaså med stora framgångar som jag kanske borde suga på längre.

Har du någonsin tänkt tanken på att det kan vara över?

- Nej, inte så att jag tappat hoppet. Jag ser inte det som en möjlighet att det inte ska gå att komma tillbaka från skadan jag har.

- Mardrömmen är att det händer någonting annat i det här läget. Men så kan man ju inte tänka. Man måste tänka att det ska gå.

Vad är din målsättning i sommar?

- Det är svårt att svara på förrän i april-maj. Men jag vill vara med och slåss om medaljer, inte bara deltaga för skojs skull. Fysiskt sett kommer jag att vara hur grym som helst. Om jag bara får foten att fungera tror jag att jag kommer att vara med och slåss om VM-medalj.

När du var gipsad efter operationen, blev du aldrig sugen på det livet, att slippa träna hela tiden?

- Nej, det var skittrist att inte kunna göra någonting. Jag gick på kryckor i två månader. Det var skitjobbigt att vara så handikappad och inte klara sig själv.

Hur länge stannar du i Sverige?

- Jag ska fira jul i Stockholm. Jag kom från Monaco i måndags. På annandagen åker en stor del av svenska landslaget, däribland jag, till Sydafrika i vanlig ordning. Vi har varit på läger på samma ställe i en väldans massa år. Jag tror det är femte året för mig.

Gör du någonting roligt nu när du är i Stockholm?

- Jag försöker umgås med mina vänner och min familj. Göra lite vanliga saker.

Slänger sig över ribban

Vad är vanliga saker för Kajsa?

- Att hinna umgås med de man tycker om.

- Lite teater har jag tänkt att hinna med innan jul. Shoppa lite julklappar. Kanske åka lite pulka om det blir väder för det.

Kajsa och Yannick tackar för sig, och plötsligt gör Kajsa det.

Hoppar höjd igen.

Hon slänger sig över höjdhoppsribban i idrottshallen innan hon skyndar iväg till en sponsorträff.

Det var kanske inte så högt som vi är vana att se - men Kajsa är på väg tillbaka.

Kasjas väg tillbaka