Flinck: Orkar Sverige?

Johan Flinck

TOKYO. Halvtomt, säger folket.

Halvfullt, säger landslaget.

Glaset alltså.

Sverige är världens främsta handbollsnation just nu.

Inget annat land har två lag på OS för tredje spelen i rad förutom Frankrike.

Det är en mäktig styrkedemonstration av svensk handboll.

Här i Tokyo har Brasilien, Norge och Spanien också både dam- och herrlag med. Plus Japan som värdnation förstås.

Men ingen av dem är obesegrade, vilket Sverige är efter totalt fem matcher.

Sett till resultat är Sverige alltså bäst i världen på handboll nu.

För det är bara resultaten vi ska räkna, menar de svenska herrspelarna.

– Handboll handlar om att ta poäng och inte hur många fler mål än motståndaren man gör, ett mer räcker. Står man i OS-final och vinner med ett mål är det ingen som tänker på hur matchen var utan bara att man vinner, säger Niclas Ekberg.

– Jag vet inte om man kan kräva mer än tre segrar, säger Jim Gottfridsson.

De säger det som svar på den kritik som hela tiden finns från experter, tyckare, tittare, läsare, lyssnare och supportrar mot det svenska spelet, att det inte går lika lätt och ser lika övertygande ut som i VM och OS-kvalet.

Spelarna går i försvarsställning

Glaset är halvtomt, menar folket och förståsigpåarna.

Glaset är halvfullt, kanske till och med fullt, menar spelare och ledare.

För det är alltså bara resultat som räknas för dem. Säger de i alla fall. Och där har man verkligen maxat utdelningen.

Hade det inte varit för en straffräddning av Palicka mot Bahrain, ett japanskt övertramp och ett stressat Portugal sista 25 sekunderna i dag hade Sverige lika gärna kunnat stå på tre poäng med Egypten och Danmark kvar i gruppen.

Nu har man i stället sex poäng på tre matcher med plus fyra i målskillnad.

VM-silvret har skruvat upp förväntningarna utifrån och spelarna verkar inte köpa det eller ens vara bekväma med det. Som om de egentligen överpresterade i VM (och kanske OS-kvalet) och nu på OS spelar mer på sin normala nivå, som förstås ska höjas med långsiktiga målet OS 2024.

Efter den svettiga premiären mot Bahrain frågade jag Max Darj om vi ska vara oroliga för fortsättningen.

– Du kanske ska vara det som har sagt att vi ska ta guld.

Det är så det ofta låter i OS, de går i försvarsställning, tycker att de får oförtjänt mycket kritik för spelet och att omvärlden inte förstår hur bra Bahrain och Japan är.

Orkar Sverige?

Men Sverige var bra mot Portugal.

Portugisernas 7-mot-6 är oerhört jobbigt att möta men Sverige löste det till slut och tvingade portugiserna att lägga bort sitt främsta vapen efter 40 minuter.

Jag satt och var ganska lugn i 58 minuter. Sverige kändes hela tiden som det bättre handbollslaget och hade någon sorts kontroll över händelserna. Men än en gång lyckades man inte ”köra” matchen och det är förstås något att fundera över. Samtidigt är det ett styrkebesked att för tredje matchen i rad behålla kylan i slutminuten och säkra segern.

Det var viktigt för fortsättningen att fyra nyckelspelare som Jim Gottfridsson, Andreas Palicka, Albin Lagergren och Niclas Ekberg klev fram och nu är definitivt ”inne” i turneringen ihop med Hampus Wanne.

Portugal är bra, någonstans på 6–10:e plats i världen i mina ögon. Men när det nu bara väntar toppmotstånd i resten av OS, närmast Egypten och Danmark (de sistnämna har för övrigt kört över Japan och Bahrain med sammanlagt 27 bollar), är det viktigt att nyckelspelarna kommer i toppslag.

Max Darj är som vanligt bra bakåt men bommar fortsatt för mycket framåt. Felix Claar sliter både framåt och bakåt och Jonathan Carlsbogård är inte riktigt på VM-nivå.

Glenn Solberg har gått hårt på få spelare. Efter tre matcher med bara 14 man i truppen har man fortfarande bara använt 13 (Oskar Sunnefeldt har inte fått en minut) och Lucas Pellas, Daniel Pettersson och Lukas Sandell har bara spelat en kvart i snitt per match.

Kommer Sverige orka när motståndet snäppas upp en (Egypten) respektive två (Danmark) nivåer innan man går in i utslagsmatcherna?

Sverige är definitivt klart för kvartsfinal efter Egyptens seger mot Japan och det är faktiskt det som gruppspelet i ett OS handlar om – inga resultat att ta med och inga mellanrundor som i EM och VM.

På så vis är glaset minst halvfullt nu.

Det finns heller ingen logisk drömmotståndare från den andra gruppen. Men jag ser gärna en svensk topp två-placering i gruppen för att då förmodligen undvika Frankrike och Spanien, som sett starka ut.

Se hela OS i Tokyo på discovery+

Allt om sommar-OS 2021 i Tokyo

Stor guide: Hela OS-programmet dag för dag, tv-tider och svenska truppen

OS-guide: Friidrott OS-guide: Simning OS-guide: Handboll OS-guide: Fotboll