LYFTER – I MOTVIND

Sannas VM slutade i tårar – skadad: Det gör henne starkare

helskärm

VALENCIA. Det blev tårar för Susanna Kallur den här gången också.

Men de torkade snabbt.

Och ett missat VM-guld kan ge OS-guld i stället.

– Ja, jag tror att den här motgången bara kommer att göra henne ännu bättre i Peking. Hon fungerar så, säger tränaren Karin Torneklint.

Susanna Kallurs ”givna” VM-guld i Valencia försvann redan på uppvärmningen inför semifinalen.

Karin Torneklint stod och klockade en träningsstart som var den snabbaste Sanna någonsin gjort, då hon möttes av en blick som sa något annat:

– Jag såg ju på henne att något var fel, säger Karin.

Det var det också.

Sanna hade upplevt nästan exakt samma brännande smärta i baklåret, som Carolina Klüft gjorde då hennes VM-start försvann inför galan i Globen.

Och vad såg Karin?

Ett givet VM-guld som försvann på ett par vingar som i en serieteckning? Absolut inte.

– Nej, jag vet att det här bara kommer att göra Sanna starkare. Hon har en märklig förmåga att vända motgångar till framgång. När det hänt tidigare har hon nästan alltid kommit ut starkare efteråt, säger Karin.

Susanna Kallur själv mötte pressen strax efter att Lolo Jones tagit hem det VM-guld som var vikt för henne.

Men det var inga offentliga tårar den här gången, eller samma otröstliga känsla som hon förmedlade efter fjärdeplatsen vid VM i Osaka.

– Nej, det är bara att se framåt, säger Sanna.

– Det är ändå OS i Peking som är den viktigaste tävlingen den här säsongen.

Inga frågor kunde få henne ur balans.

– Nej, sån här är idrotten. Det här är sånt som händer, speciellt då du är i riktigt bra form.

”Höll på att svimma”

Men sekunderna efter den brännande känslan i höger baklår, precis då hon skulle ta språnget över första häcken, var förvirrande.

– Ja, jag förstod inte riktigt vad som hänt. Det tog ett tag att fokusera tankarna i huvudet. Det kändes nästan som jag höll på att svimma.

– Jag sa till mig själv ”vad nu då?”. Jag kan inte springa!

I förvirringen var hon ändå rationell och gick och plockade upp sina kringströdda träningskläder och sin väska och gick bort till svenske naprapaten Jenny Jacobsson.

Där fick hon veta vad hon redan visste.

En liten, minimal blödning, men ändå en tillräcklig för att stoppa henne från ett givet VM-guld.

Nu väntar några dagars semester i Barcelona med sambon Klas Aspling.

Men den var inplanerad redan innan skadan kom.

Sedan börjar träningen igen – mot ett OS-guld i Peking.