Så spelar du ett monster (del 4)

Dan Glimnes pokerteori

I denna serie om monsterfloppar och slowspelande har jag redan framhållit att vad du främst siktar på med ditt slowspelande, de gånger du träffat brädan stenhårt, är att maximera potten. Du vill låta de andra vara kvar, i hopp om att de ska få näst bästa handen och vara villiga att beta och höja rejält senare. Två viktiga förutsättningar för slowspelande är dessutom att din hand måste vara exceptionellt stark, och att din styrka helst ska vara ”osynlig”.

Nu ska jag komma till en annan viktig faktor för att välja slowspelande som vapen: potten bör ännu inte ha vuxit sig stor.

En liten pott – till exempel en där det inte höjdes i första rundan, utan fyra eller fem spelare bara förhoppningsfullt gick med varpå din 7-4f träffade floppen 5-8-6 regnbåge – är för många spelare helt enkelt inte värd att slåss om.

Betar du ut här, även måttligt på kanske bara 1/3 av potten, kommer någon med två överkort som Q-J oftast att helt enkelt lägga sig... liksom förmodligen även resten av fältet, och då står du där med stora kort och små pengar.

Skapa förutsättningar för misstag

Pottens storlek ska alltså vara en viktig faktor i beslutet huruvida du ska slowspela ditt monster eller inte. Poker går ju i mångt och mycket ut på att skapa förutsättningar för andras misstag, och slowspelande är definitivt en av metoderna för detta!

Men skulle potten faktiskt ha vuxit till sig rejält genom att andra drivit på betandet, och brädan till exempel efter turn ha blivit

8-8-A-K när du själv har 8-8, kan du nästan alltid stå på gasen; pottstorleken kommer att fungera som en magnet för din(a) motspelare.

Här är dock ett exempel (taget ur verkliga­ livet) på hur slowspelande kan misskötas in absurdum: en har 10-10 på handen och den andre 9-9. Floppen är 10-9-3 och bägge slowspelar sina trissar; turn är en 6:a, och bägge checkar av rädsla för en straight med 7-8 hos den andre; rivern är en tredje ruter, och nu vågar ingen av kontrahenterna beta av rädsla för flushen hos den andre! Alltså ett praktexempel på hur man lurar sig själv mer än motspelaren...

Som med allt annat vilseledande spel i poker kräver även slowplaying ”försäljningsteknik”. Precis som om du försöker kränga en begagnad bil gäller det att få den andre att betala vad du vill ha, inte vad han vill ge!

Dan Glimne