Alfelt: Klasskillnaden större än sex poäng
Det var en rejäl maktdemonstration
MALMÖ. Malmö FF rycker i den allsvenska toppen. Och man gör det för att man spelar bäst fotboll.
IFK Göteborg försökte bjuda upp till en rejäl kamp för att spetsa till guldstriden – men Blåvitt räckte inte till.
Det skiljer sex poäng nu i tabellen. På planen var det större klasskillnad än så.
Göteborgs ledningsmål kom oväntat. Malmö var det dominerande och spelförande laget från start med fina kombinationer. Markus Halsti samlade upp boll och höll ihop MFF:s innermittfält så att Simon Thern kunde skapa tryck i djupled.
På vänsterkanten utmanade Emil Forsberg effektivt med sina dribblingar. Ytterbackarna Miiko Albornoz och Ricardinho gick fram högt och skapade extra hot.
Det enda som inte riktigt fungerade för Malmö var spetsen i anfallen. Magnus Eriksson hade en del fina passningar i djupled och Tokelo Rantie rörde sig mycket men fick inte med sig bollen rätt.
Välförtjänt ledning
Mitt i Malmös spelövertag skickade Pontus Farnerud en djupledsboll på högerkanten mot Lasse Vibe. Ricardinho försvarade halvhjärtat utan att gå intill sin motståndare som kunde rycka loss och slå in längs gräset till Robin Söder vars direktavslut blev perfekt och otagbart.
Malmös kvittering kom snabbt. Jiloan Hamad lyfte en frispark mot bortre stolpen, Pontus Jansson smög fram och Philip Haglund avbröt sin täta markering just innan Jansson nådde fram till bollen med huvudet. MFF-mittbacken nickade in kvitteringen och sitt första mål för året otagbart intill John Alvbåges vänstra stolpe.
Emil Forsberg svarade sedan för en snygg soloprestation när han vek in och kom runt inhopparen Emil Salomonsson precis tillräckligt för att få iväg ett hårt skott som skymde Alvbåge inte hann med på.
Malmös pausledning var välförtjänt. Laget spelar med ett stort självförtroende med bollhållande och många passningar inom laget. Kanterna har sina klart största förtjänster i offensiven men Göteborg klarade inte att straffa Malmö många gånger genom att sätta press på Albornoz och Ricardinho. Daniel Sobralense är ingen klockren kantspelare utan sökte sig mest in mot mitten där Pontus Farnerud aldrig heller blev dominant.
Malmö var snäppet bättre matchen igenom. Försvarslinjen bemästrade snabbe Tobias Hysén effektivt, men till en stor del också beroende på att Hysén sällan fick rätt bollar att jobba med.
Sällsynt bjudning
Malmös avgörande tredje mål var en sällsynt bjudning av annars duktige mittbacken Mattias Bjärsmyr som huvudlöst spelade tillbaka till John Alvbåge i en tajt situation och därmed tvingade IFK-målvakten att hålla bollen med händerna.
Den indirekta frisparken från nära håll rullade Magnus Eriksson till Jiloan Hamad som drog bollen hårt upp i nättaket. Hamad var väldigt bra på sin högerkant. Ständigt i rörelse, extremt bra bollkontroll och väldigt hög passningskvalitet.
Sex poängs marginal hänger inte av IFK Göteborg från guldstriden när det återstår nio omgångar och 27 poäng att spela om men det var en rejäl maktdemonstration.
En mycket bra allsvensk toppmatch inför 23 142 åskådare och med Jonas Eriksson som återigen visade att han är Sveriges bäste att döma när det handlar om de riktigt stora fajterna.