Från superlöfte till missbrukare
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-08-05
Sömntabletter, spel och knark - nu talar Matias Ghansah ut
Kokain, sömntabletter, spelmissbruk.
Matias Ghansah var ett av Sveriges hetaste friidrottslöften, men drömmen försvann.
Nu talar han ut om sitt missbruk.
- Jag saknade spänningen, kickarna. Jag satt i en bubbla där jag sket i allt, säger han till GP.
Matias Ghansahs karriär sammanfattas snabbt. 1991 sätter han svenskt rekord i längdhopp. Två veckor senare skadar han sig och blir borta i nästan tre år. När han kommer tillbaka springer han 100 meter på 10,32 och det råder ingen tvivel om att han ska ner under tio sekunder. Då kommer nästa skada.
Det hade kunnat sluta där. Med rehabilitering och försök till comeback. Istället fastnade Matias Ghansah i ett tungt missbruk som egentligen hade tagit sin början flera år tidigare.
Expertera eniga
1990 slutar Ghansah nionde klass. Experter är eniga om hans talang, men själv har han börjat tröttna på friidrotten. Att festa och röka på kändes viktigare.
- Jag var på väg åt fel håll. Visst, jag tränade, men just då kändes det som att träningen blev mindre och mindre viktig, säger han till GöteborgsPosten.
Vägen ut blev en flytt till Malmö och klubben IK Viking. Sexton år gammal fick han egen lägenhet, pengar och en frihet han inte kunde hantera.
- För mig var tusen spänn mycket och bara från klubben fick jag varje månad summor som var betydligt större än det. Och folk sket i vad jag gjorde med pengarna, så det är klart att man tappade greppet.
Trots det kom resultaten i längdhopp snabbt. Inomhussäsongen 1991 slog Matias personligt rekord och vann Finnkampen.
- Det var då jag började tänka, är det så här lätt?
Det var det inte. Efter ett fantastiskt hopp på 7,95 blev uppmärksamheten enorm. Ghansahs framtid skrevs över en natt - han var Sveriges blivande stjärna.
Två veckor senare cyklade han omkull, fick en fraktur på baksidan knäskålen och blev borta i nära tre år. Drömmen ersattes av ett intensivt festande.
Spelade bort allt
Men Matias lyckades komma tillbaka. 1995 sprang han 100 meter på 10,32 och var återigen ett löfte. Några månader senare växlar han bort det svenska stafettlaget i VM. Diskningen har han aldrig kommit över.
Efter ännu en operation tappade Matias fokus. Festandet tog över, alkoholen ersattes av kokain.
- Det man kan tycka är konstigt är att det inte fanns någon inom idrotten som gick in och satte stopp. Eller som frågade vad det var som var fel när resultaten uteblev, säger han till GP.
Matias lyckades sluta med sprit och kokain, istället fastnade han i ett spelberoende. För att sluta uppsökte han ett år senare en läkare som skrev ut sömnpiller. Under tre veckor tog han 100 tabletter, något som ledde till blackouter vilket i sin tur ledde till psykakuten. Men det hjälpte inte. Våren 2005 flyttade Matias till Göteborg, spenderade all sin tid på Casinot och spelade bort allt.
I våras kom vändningen, han påbörjade en behandling och är i dag spelfri.
- I dag vet jag att jag inte har råd att förstöra det en gång till. Jag har lekt i femton år, nu är det allvar.
AnnaMaria Jansson