Seger för Brink och Briar

Vann världscupdressyren i Scandinavium

Precis när det skulle vara som mest harmoniskt, allra njutbarast och som mest fantastiskt, gjorde hingsten Briar revolt i Scandinavium.

Ryttaren Jan Brink ville en sak, hingsten Briar en annan.

Det blev mest skräp av allt, för ett ögonblick.

– Han gav mig fingret, sade Brink om hästen efteråt.

Symboliken var glasklar. Skärp dig Brink, tyckte hästen.

Efteråt var allt förlåtet. Brink och Briar vann, trots dundermissen. Världscupsegern var deras trots att galoppombytena för ett ögonblick sett ut som ”hoppsan, jag snubblade”.

– Det var mitt fel, sade Brink efteråt, storsint.

Kommunikationen mellan honom och hästen hade gått snett. Att sitta och svära och muttra i efterhand var meningslöst.

– Missen kostade några procentenheter, men Brink var så bra i övrigt att det räckte för seger i alla fall, sade svenske domaren Gustav Svalling, som ändå gjorde rejäla avdrag för Briars märkliga fotarbete.

– I världscupfinalen i Las Vegas håller det inte. Där är konkurrensen hårdare.

Inte toppnivå, precis

Det sade en del om nivån på världscupen i Göteborg. Där fanns inte de bästa tyskarna, holländarna och danskarna med. Inte heller spanjorer och fransmän.

Då kan man vinna, trots en jättemiss.

– Jag skäms inte för att ha Brink som segrare, sade domaren Svalling efteråt. Brink höll hög klass i övrigt.

De åtta bästa från Västeruopa går vidare till världscupfinalen i Las Vegas. Brink är inte där än, men kan bli så efter nästa tävling i s'Hertogenbosch.

Tinne Vilhelmson, trea i Göteborg på fredagen, ligger sexa i serien och är på rätt sida tabellstrecket, medan Louise Nathhorst är nia.

Förutom tabellplaceringen handlar resan till Las Vegas också om vilja. Brink är alls inte säker på att han vill.

Annorlunda i Las Vegas

Förra gången han red i Las Vegas var det rätt struligt. Vegas är bättre på spelautomater, rouletthjul och sprattlande baletter än vad man är på dressyr.

– Vi fick träna och rida på en asfalterad parkeringsplats först, minns Brink.

– Och arenan höll inte måttet.

Tävlingen reds i en oval rodeoarena och dressyrens rektangel fick inte plats. Så arrangörerna kapade ett par meter och ryttarna fick anpassa sig bäst man kunde.

– I kür är allt beräknat på sekunden och allt ska ske exakt på rätt plats om man ska hinna med, det var ett elände, minns Brink.

Som gammal hockeyspelare har han annars inget emot transatlantiska mått på rinken. Bara han slipper ta hästen med sig in.

En rejäl försäkran om att slippa parkeringsplats och kapad arena hör till det som möjligen kan få Brink att packa för Vegas.

– Jag har inte hört något från arrangörerna än, säger Brink

Christer Jönsson/TT