Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

Bruch bränner alla troféer

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-05-05

På söndag ryker priserna: ”Det blir en rejäl brasa”

Ricky Bruch är i rampljuset igen.

En av svensk friidrotts störste profiler genom tiderna eldar nu upp hela sin prissamling.

Åtta kubikmeter går upp i rök på söndag.

– Va fan ska jag gå och titta på min svans hela tiden för? säger Bruch till Sportbladet.

UPP I RÖK Ricky Bruch med silvermedaljen från EM 1969 – en av många troféer som på söndag kommer att bli till aska när Bruch gör ett stort majbål av hela sin samling.

Ricky Bruch gjorde under sin aktiva karriär ett avstamp var än han satte ner foten.

Var det inte i diskus- eller kulringen så var det i gladporrfilmer eller när han nitade sin egen förbundskapten Anders Borgström 1985.

Den förre detta världsrekordhållaren i diskus har levt ett minst sagt kontroversiellt liv.

Men nu sätter han punkt.

Ricky Bruch har bestämt sig för att elda upp allt som han samlat på sig under snart 60 år.

Fyller en lastbil

Hela prissamlingen ingår.

Åtta kubikmeter enligt honom själv.

– Det blir en rejäl brasa och en snygg askhög, säger Bruch och skrattar.

När Sportbladet ringde upp honom under gårdagskvällen var han i full gång med att packa ner en amulett han fått av Dalai Lama i Tyskland på 70-talet.

Ute på gården står en stor lastbil som nu fylls med allt möjligt.

Och det är inga skoldiplom det handlar om.

Bland annat 22 karats guldmedaljer, autograferna från hela Brasiliens VM-lag 1958 (inklusive Pelés), Ingemar Johansson autograf när han blev världsmästare i tungviktsboxning 1959, en 50-kilos helgjuten bronsstaty med marmorplatta som Bruch fick 1973 när han blev vald till världens bäste idrottare av de största sportjournalisterna.

60-årskris

Och framför allt.

Guldmedaljen från 1972 när han tangerade världsrekordet i diskus med 68,40 på DN-galan i Stockholm.

– Jag har beställt en smed som kommer att smälta ner metallerna. Resten kommer nog att brinna även om det kommer att ryka om alla videobanden, säger Ricky Bruch.

Varför gör du det här?

– Jag vill inte sitta och glo på mig själv på en sur tavla som är 1,5 meter stor. Tänk dig själv att hela tiden bli påmind om vad du har gjort. Jag kan knappt röra mig här hemma för alla priser överallt.

Handlar det om en 60-års kris?

– Dels det. Jag retar mig hela tiden på att folk säger att jag snart ska fylla 60. Hade varit bättre om de sagt 40. Jag känner mig som det. Jag tränar två pass om dagen och har ingen konkurrens i veterandiskusen.

Flyttar utomlands

Vet du att folk skulle gå över lik för att få tag i vissa av de här sakerna?

– Ja, det sa smeden också. Men har jag bestämt mig så har jag. Punkt slut.

Vad händer efter det här då?

– Jag ska sälja huset och eventuellt flytta utomlands och träna någon klubb. Jag har erbjudanden från en arabisk och tre europeiska klubbar. Dessutom släpper jag tre böcker i sommar.

Till sist. Hur fick du tag i autograferna från Pelé och Ingo?

– Brasilien låg på läger i Bjärred i en vecka inför VM i Sverige. Jag var där två gånger om dagen. Men det tog ett tag innan jag fattade att Pelé var där. Det var en liten jäkel och hette något annat (Edson Arantes do Nascimento). Men han blev ju ganska bra. Farsan mötte Ingo i Göteborg när han kom hem från Amerika efter VM-fajten.

Här är ditt galna liv, Ricky:

Blott 18 år gammal.

Fler idrottare med udda relationer till sina medaljer

Jimmy Landström

Följ ämnen i artikeln