Niva: Guldet är Elfsborgs - de kan bara förlora det
Snabbanalys: Det här var testet - ska man vinna SM-guld räcker det inte med att bara vilja mycket
När allt går emot, när bollarna träffar stolparna, när domarna blåser fel och när isregnet piskar dig i ansiktet – exakt hur reagerar du då?
Malmö FF försattes i precis den där situationen ikväll.
De lyckades inte pressa fram svaret som krävdes.
Strax före klockan åtta kom en boll studsande ner över det skånska slättlandet.
Den var blöt, lerig och inslagen i gulsvarta snören.
Elfsborg hade varit i Hällevik och vunnit långt mycket mer än tre poäng. De hade besegrat myten om sig själva, slagit sönder bilden av ett vekt vackertväderslag som bara kunde spela fotboll i medgång på lättfuktade konstgräsmattor.
När knivarna trycktes mot deras strupar och sillukten stack i näsorna – då hade de kämpat emot, slagit sig fria och tryckt in ett segermål.
Två timmar senare var det upp till de elva representanterna för Malmö Fotbollförening att göra samma sak.
Det här var testet
Vid det laget hade redan en hel rad psykodraman hunnit utspela sig på Swedbank Stadion.
Kraften i Miiko Albornoz vänsterfot hade tvingats kämpa mot tankarna i hans huvud. Den sammanlagda begåvningen i det här unga Malmö-laget hade bakbundits av vetskapen om att det knappast ens räckte med att vinna, utan att det förmodligen krävdes en flermålsseger.
Ändå var det bara början.
Malmö FF hade stångats och svettats i nästan en timme innan det försenade ledningsmålet till sist kom.
För Örebro räckte det med att slänga iväg ett vådaskott och konstatera att Crespo Kamara – av alla människor – instinktivklackade bollen i nät.
1-1 med 20 minuter kvar av måstematchen.
Hela vägen hit hade bara varit en enda lång repetition. Det här var testet.
Ska man vinna SM-guld räcker det inte med att bara vilja mycket i ett sånt här lägre. Alla vill mycket när det gäller som mest.
Det som skiljer mästarna från nästanlagen är förmågan att kanalisera den där viljan i fotboll, att behålla både tanken, strukturen och metodiken trots att desperationen växer.
Den 1 november 2012 klarade inte Malmö FF av det.
MFF underpresterade
Visst kan de nu välja att klaga på tveksamma domslut, ogina stolpar och maskande bortaspelare, men jag hoppas att de ändå orkar låta analysen utgå ifrån den egna insatsen.
Malmö FF underpresterade ikväll.
Så länge de jagade ett förstamål var de otydliga i djupledsspelet och oskarpa i avsluten. När de sedan pressade på i slutskedet var de både stressade och förutsägbara.
Misstag från domarna? Otur med marginalerna?
Jovars, men det är ofrånkomligen ändå andrahandskonsekvenser.
Hade inte Malmö fångats in av allvaret i kvällen hade de inte blivit beroende av enskilda situationer under matchens sista fjärdedel. Då hade de gjort minst två mål redan i första halvlek.
Nu blev det som det blev och nu är det som det är.
Egentligen finns det nu bara en betydelsefull fråga kvar i det allsvenska spelprogrammet, och den ställs till IF Elfsborg på söndag.
Guldet är deras nu. De kan bara förlora det.
Allt de behöver göra är att besegra Åtvidaberg hemma, att vinna på beställning – och nu har de tre dagar på sig att fundera över precis det faktumet.
Fotbollssporten innehåller lättare uppgifter.