Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Wennerholm: Ännu ett exempel på det svenska stavundret

Uppdaterad 2018-08-29 | Publicerad 2018-07-12

Lisa Gunnarsson tar JVM-silver i Tammerfors.

Bara ännu ett exempel på det nya svenska stavundret.

På lördag kommer Armand ”Mondo” Duplantis att fixa Sveriges andra medalj i JVM.

Då blir det guld.

Ja, jag vet.

Det finns inga säkra guldmedaljer.

Men i Mondos fall är jag inte ens orolig.

Till skillnad från Lisa Gunnarsson är han i toppform och hans sämsta resultat utomhus den här säsongen ar 5,70.

Det känns nästan som en lägstanivå för Mondo och det är tillräckligt för att hoppa hem ett JVM-guld.

Överlägset dessutom.

Lisa Gunnarsson var guldfavorit och är fortfarande världsetta bland juniorerna, men hennes form har varit svajig sedan hon hoppade sina sensationella 4,60 i Texas redan i mars.

Gissar att hon är besviken

Jag såg henne stanna på 4,25 i Sollentuna den 28 juni och det märktes att en lång collegesäsong i USA kostat på.

Mot den bakgrunden är ett JVM-silver mer än godkänt. Speciellt som hon inte ens hoppade bra och stannade på 4,35.

Jag gissar att hon är besviken över att det inte blev guld, men det märktes tidigt i den här tävlingen att tjeckiskan Amalie Svabikova var i toppform.

Hon rev visserligen direkt på ingångshöjden 4,10, men sedan var hon felfri hela vägen över guldhöjden 4,40.

Jämngammal med Lisa Gunnarsson och med ett personligt rekord på 4,50 satt redan som 17-åring förra året.

I fjol var det omvända roller när Lisa vann JEM-guld i italienska Grosseto på samma 4,40 som räckte även till JVM-guldet. Då var tjeckiskan ”bara” femma och stannade på blygsamma 4,05.

Nu fortsatte tjeckiskan själv och tog även 4,51 och guldet var plötsligt ännu längre bort.

Nej, ett silver är sannerligen inget att gråta över.

Speciellt som man inte är i toppform.

Stavhoppare så det räcker och blir över

Det visar också klassen på svenskt stavhopp just nu.

Det är Sveriges starkaste gren just nu. Den kommer nästan med medaljgaranti och EM i Berlin i augusti kan bli en riktig hoppfest.

Det känns som vi är på väg in i samma era som svenskt höjdhopp hade i början av 2000-talet med namn som Kajsa Bergqvist, Stefan Holm, Emma Green, Linus Thörnblad och Staffan Strand.

Det känns som en sådan som Staffan Strand nästan är bortglömd i det gånget, trots tre mästerskapsmedaljer med EM-guld inomhus 2002 som höjdpunkt.

Nu är det stavhoppare så det räcker och blir över.

Inte bara de två världsledande juniorerna Lisa Gunnarsson och Mondo Duplantis.

Angelica Bengtsson är också tillbaka på allvar, både snabbare och starkare.

Där kan 4,80 komma vilken dag som helst känns det som, nu när hon tagit tillbaka sitt svenska rekord med ett hopp på 4,72 i Lausanne.

Hon är på en helt annan nivå i dag. 

Bättre än någonsin.

Kul också att se värmlänningen Henrik Larsson ta sig till final på 200 meter.

På tid visserligen, men här har Sverige en toppsprinter på gång.

Han satte ju svenskt juniorrekord i försöken på 100 meter, då klockan stannade på 10,22 och bara två svenskar har sprungit snabbare.