Sörenstam i Stockholm – förbannad
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-08-02
BARSEBÄCK
Förlorade Majors och Annika Sörenstam är dålig kemi.
Så i dag är världsettan förbannad på sig själv när hon besöker Stockholm.
Och säkert grubblar hon på varför hon i sina tre senaste starter gått miste om tre av årets största och viktigaste turneringar.
British Open var förstås en stor besvikelse.
Det där med kemi är mer Annika Sörenstam än ni kanske vet. Golfstjärnan gick naturvetenskaplig linje på Kungsängens Gymnasium och ett av favoritämnena var just – kemi.
– Om jag inte haft idrotten hade jag nog hamnat på nåt labb någonstans, har hon berättat för Sportbladet.
Annika hade planerat för kemistudier på KTH i Stockholm – men istället slukade hon av golfen och resten vet ni.
I helgen förlorade Annika årets sista Major och då kokade säkert molekylerna i henne. Jag vet ingen nu aktiv idrottssvensk som har så svårt att svälja en förlust. Ögonen blir svarta, svaren korta och det smäller i bildörrar när hon lämnar golfbanan. Inte minst efter Majors, för de är ju bara fyra om året.
Av målsättningen att vinna årets alla fyra stora blev det alltså en seger och trots att Annika i dag ler och säger att hon lämnat besvikelsen bakom sig – tror jag inte det är så. Hon är fortfarande förbannad och skulle vilja smälla igen en och annan bildörr. Snälla nån, Annika Sörenstam är garanterat fortfarande irriterad över andraplatserna både i US Open och Evian Masters, tro inget annat. Och det är den inställningen som gjort henne till världsetta och av vår tids största.
Att Annika inte vinner British Open är knappast upprörande eller oroande. Kraven på henne är ibland orimliga – i en sport med kanske flest små marginaler över huvud taget, under fyra dagars tävlande.
Nej, det blev ingen svensk seger i Scandinavian Masters.
Istället var det ”Lucky Luke” som vann tuffa Masters och 2,4 miljoner kronor efter imponerande jämnhet på Barsebäck. Det är ibland lika spännande att se honom spela golf som att studera någon klippa näshåren, men det är ett nötande och gnetande som tydligen lönar sig.
Det som säkert stör Annika Sörenstam mest från British Open är inte trettondeplatsen, nej, det är mängden oväntade slarvfel i trängda lägen. Hennes styrka är normalt det mentala spelet, att vrida musten ur motståndet genom att vara robotlikt stabil och begå få misstag.
Nu grubblar hon säkert.
Och tränar extra pass, inför veckans HP Open på Ullna GK.