Elin är bra för Woods

Thomas Tynander: det får honom att fortsätta i 30 år till

AUGUSTA

Tänk er Stenmark lyfta trött på toppluvan åt publiken, eller Borg som med trött arm tar av sig pannbandet och bugar lätt.

Tänk er Arnold Palmer, 74, i en turnering med världseliten.

Är det så roligt, egentligen?

helskärm

Tänker mig en tävling i världscupen och ser hur Ingemar Stenmark deltar i första startgrupp och plöjer ned för Åreskutan, med skidorna i ett V mellan portarna, in i målfållan där tusentals svenskar hyllar honom. Inte ett öga är torrt.

Eller hur Björn Borg i Båstad slår en underarms-serve i sin match i första omgången av Swedish Open. Stående ovationer.

År 2030.

När Borg och Stenmark är 74 år.

Precis som Arnold Palmer, som i går lirade Augusta och årets Masters.

Palmer slutade näst sist, 24 slag över par. Men besegrade Tommy Aaron, 67 år.

Visst är Palmer en legend och visst är det stort att se farbrorn spela golf. Men - i en major som Masters?

Det är svårt att inte fundera på spelare som Zach Johnson (Bell South, USA-touren) eller Miguel Angel Jimenez (Algarve Open, europatouren), som båda vann stora titlar förra veckan men ändå inte är inbjudna. Eller Jesper Parnevik, som faktiskt är 31:a i världen på årets penninglista.

Det är väl som att svära i kyrkan men traditionens makt över startfältet på Augusta är inte bra för turneringen.

Fidde Jacobson kan fortfarande bli bäste svensk genom tiderna, på Augusta. men då måste han in bland de tio bästa.

Kan gå, kan gå.

Det talas mycket om Elin Nordegren och hur Tiger Woods förändrats. Många ifrågasätter hans fokus och minns förstås hur pappa Earl Woods en gång konstaterade att det enda som kunde stoppa sonens framfart i historieböckerna vore en fru som krävde uppmärksamhet.

Jag har aldrig sett Tiger Woods så avslappnad som under den här veckan - trots att det ifrågasätts om han trillat av planeten eller nåt.

Orkaner av jubel

Elin är bra för Tiger, självklart är det så. Det är Elin som får Tiger att spela golf i ytterligare 30 år, precis som Barbara Nicklaus var den trygghet Jack Nicklaus behövde för att få perspektiv.

Men det där med att Tiger lämnar tourerna för att forma "Plastic Elin Band" är förstås lite påhittigt.

När Fredrik Jacobson skulle slå ut på det sjunde hålet stördes han av jubel.

Orkaner av jubel.

För bara ett tiotal meter från tee klev Arnold Palmer och Jack Nicklaus upp på varsin green, alldeles intill varandra. Publiken visste inte till sig och legendarerna vinkade vänligt åt varandra.

Det var nästan så de gamla ekarna intill bugade av vördnad.

Det är väl därför de gamla farbröderna fortfarande får spela.

Thomas Tynander