Bäst om ett Stockholmslag åker ur – för allas vår skull

Glädjen gick upp i rök Första Stockholms­derbyt efter AIK:s återkomst i elitserien blev en sorglig historia. Huliganer förstörde det som skulle bli en av årets mest glädjefyllda matcher. Efter de obehagliga scenerna ställer sig ­Lasse Anrell undrande till om svensk hockey verkligen mår bra av att ha två Stockholmslag i elitserien.

Var det kul det här med hockeyderbyt i Stockholm?

Ja, jag är inte så säker. Kändes som om man levt i en skyddad verkstad i åratal utan ramsor om hat, könsord och att döda folk. Kändes som om man kan klara sig utan det i fortsättningen ­också.

Funderar på att anmäla det hela till skyddsombudet.

Det kanske finns anledning att ­sörja gamla tider – trots allt.

Är det här verkligen en sund och frisk arbetsmiljö för oss på press­läktaren och för alla som jobbar med evenemanget?

Knappast. Jag tror att ett välutbildat skyddsombud skulle stoppat ­matchen direkt.

Bengaler in på isen, den där ­hotfulla huliganvandringen mot AIK-klacken klockan 18.31. Varför stod det inga ­vakter där då? Hade skyddsombudet stoppat dem?

En vakt gick ner vid AIK-avspärrningarna och ställde sig och försökte stoppa några killar med luva framför ansiktet. Rörelserna såg lite patetiska ut.

Följde efter huliganen. Nästan som den där studenten vid ­stridsvagnen på Himmelska fridens torg, ni minns.

Någon – en vuxen man i fina kläder – skrek hora mot journalister i allmänhet och mig i synnerhet. Inte särskilt kul. Vad säger arbetarskydds­styrelsen?

Barnfamiljerna flydde

Barnfamiljer gick nästan direkt ­efter matchstart från läktaren där jag satt.

Jag tror de tröttnade på alla ramsor om ”att mörda ett djurgårdsbarn”. En del av AIK-klacken började vråla och skrika till några normala människor bredvid ståplats och försökte klättra över stängslet. Ytterligare några barnfamiljer flydde.

De kommer inte tillbaka till nästa derby.

Var så säkra.

Hockeyn har stärkts när fotbollen lidit under huliganismens tunga tryck.

AIK:s återkomst skulle pigga upp hockeyn ytterligare, sas det.

Just nu känns det inte så.

Av tio ramsor handlade nio om horor, fittor och att döda nån.

Barnfamiljerna var inte roade.

Hela det arbete Djurgården ­hockey gjort för att bli en rumsren sportprodukt kändes plötsligt väldigt ­avlägset.

DFG – Djurgårdens huliganfirma – vecklade upp banderoller och sjöng hotfullt. AIK:arna svarade med att ­”Arboga var bara början” och med det menade de ett stort huliganslag som hölls där 4 september.

Man anade ett krig

”Bara början”… det var svårt att ta det som annat än ett hot om nya krig.

Så här skriver AIK-huliganerna på sin hemsida om Det stora slaget vid Norra Ågatan i Arboga:

”DFG formerar sig i en något ­märklig V-formation som genererar i en tunn front.

Det brakar rejält över hela gatan när 440 fotbollsgrabbar slåss för sina klubbar, sin firma och sin personliga heder. Men det är en ojämn drabbning.

DFG:s mitt slås omgående sönder liksom DFG:s vänsterflank. Det hade sannolikt inte spelat någon roll hur djurgårdarna hade formerat sig och sanningen är att det inte tar mer än

22 sekunder innan det ligger fullt med rödklädda gårdare, nerslagna och ­omkullsprungna. Det var våld i dess vackraste men även tuffaste form av slag och sparkar.” Tillbaka i Globen.

Poliser rusade ner i gångarna i samlad division. Sen försvann de och dök upp i en ny gång.

På slutet sa speakern upphetsat:

– Polisen manar att ingen lämnar arenan just nu.

Man anade ett krig utanför.

– Är det lugnt, kan man gå ut nu, ­frågade jag personalen i Globens ­personalentré när jag jobbat klart ­efter matchen.

– Nu har det lugnat ner sig lite, men det har varit kaotiskt här, rena slag­fältet, svarade personalen som inte såg glad ut.

Hade de haft ett skyddsombud hade det stängt Globen den här kvällen.

Så min fråga är enkel:

Samma sak mot Färjestad

Är vi glada att AIK är tillbaka i elitserien?

Jag trodde det tills i tisdags, men jag är inte lika säker längre.

Så här mejlade Mikael Svensson, en pappa, i veckan:

”I helgen var jag hemma i Karlstad på besök och tog med sonen på FBK–AIK. Ställde oss på ståplats (hemma), som FBK av någon outgrundlig anledning (naivt?), placerat snett under bortaklacken.

Efter att AIK-klacken gjort sitt ­bästa för att tömma sitt salivförråd över oss som stod på spottavstånd fick vi hjälp att inför andra perioden sätta oss på några lediga stolar på sittplats.

I andra perioden blev det sedan mer bråk då ett gäng ur AIK-klacken ­försökte ta sig in till restaurangen ­(polisen fick använda pepparspray för att lösa det till sist).

Så om detta är en bra eller en ­ganska lugn AIK-klack, så är det mycket ­ledsamt. Har det sjunkit till en nivå där det ses som en framgång att det inte blir riktigt allvarliga våldsamma ­incidenter?”.

Det är inte mycket att tillägga, ­annat än att det kanske vore bäst om ett av Stockholmslagen åker ur elitserien.

För hockeyns eget bästa.

Och för allas vår arbetsmiljös skull.