”Sparven” ska pröva vingarna
Publicerad 2011-06-30
Butterfly Flips avkomma är redo att möta världen
Tillsammans med Malin Baryard var Butterfly Flip världens bästa hopphäst 2003. Nu är hennes dotter Flip´s Little Sparrow fem år och flygfärdig.
- Hon har förutsättningarna men garantier finns aldrig, säger hennes ryttare Peder Fredricson.
Kanske blir det en start i Falsterbo i juli.
Det är en ädel, långbent ung dam som visar upp sig för Sportbladet. Lik sin världsberömda mamma, men betydligt större. Lugn som en filbunke, vänlig och kelig.
Och lyckligt ovetande om vad hon har att leva upp till.
I hennes flyter blod av idel ädel svensk OS-adel.
Både mamma Butterfly Flip och pappa Cardento hoppade hem ett lag-silver till Sverige i OS i Aten 2004. Även morfar Robin Z har gått OS.
I silverlaget i Aten red även Peder Fredricson, som har Flip´s Little Sparrow i sitt stall sedan ett år.
- Förväntningar? Jo visst, men jag har inga problem med det. Det viktiga är att man själv tycker om sin häst och tror på den, säger han.
Att han gillar sin häst syns lång väg.
- Hon är lätthanterlig i stallet men het att rida, modig och klok, har rätt inställning. En jätterolig häst att jobba med, säger Fredricson.
Hittills har ”Sparven”, som hon kallas, gjort tre starter, alla i år. Två felfria och en med ett par nedslag. Peders plan är att matcha sin guldklimp försiktigt. Hon är som en gänglig tonåring.
- Kapaciteten har hon, hoppar långt och med tryck. Men hon behöver tid att växa i sin kropp, förklarar han.
Butterfly Flips ägare, Kristina Larsson i Värmland, slog världen med häpnat när hon vägrade sälja sin stjärnhäst. Trots mångmiljonbud. 25 miljoner har nämnts. Själv säger hon bara:
- Jo det ringde en amerikan som var villig att betala vad som helst.
Hon gissar att folk inte trott att hon inte ville sälja ”Sparven” heller. Förvånansvärt få har frågat. Men Peder Fredricson tvekade inte.
- Han ringde och bara kvittrade när han provridit, säger Astrid Ohlin som äger flera av Peders hästar och nu även ”Sparven”.
Prislappen är hemlig. Men Astrid Ohlin är säker på att resan blir värd pengarna. Hur långt den än bär. Hon håller helt med Peder Fredricson när han säger:
- Att få utveckla en ny individ är fantastiskt. Minst lika roligt som att vinna en stor klass.