Nej, jag blev inte övertygad
MALMÖ. Var det en blivande olympisk mästare i längd vi såg i Malmö i går?
Carolina Klüft som landade på 6,77 med en medvind på otillåtna 3,6 meter per sekund i ryggen.
Nej, jag blev inte övertygad.
Däremot var det längesedan jag såg Carolina Klüft så lycklig och så avslappad.
Det talar i så fall mer för att hon kommer att slåss om OS-medaljerna i Peking.
Det var en slående kontrast till den allvarliga tjej som tog VM-guld i Osaka i somras och satt på presskonferensen efteråt och inte såg det minsta lycklig ut.
Trots VM-guld.
Trots nytt europarekord.
Hon var snarare utbränd.
Därför kunde inte ens ett OS få henne att fortsätta med sjukampen en säsong till och jag tror beslutet togs redan på prispallen i VM.
Sedan kan man ju diskutera om det är rätt eller fel.
Jag är väl kanske för gammaldags, man har svårt att köpa att en liten nation som Sverige ska skänka bort största chansen till ett OS-guld.
Hade hon slutat efter OS hade jag inte haft det minsta att invända.
Men det har egentligen ingenting med Carro att göra, utan är en gruninställning som lika gärna kan gälla ett välbetalt hockeyproffs som tackar nej till VM av inte helt giltiga skäl.
Men nu är Carro som hon är.
Dessutom såg hon så lycklig ut efter tävlingen i_går att det kändes rätt på något vis.
Det var flera år sedan jag såg henne så sprudlande glad.
Hon har inte ont någonstans och känner sig fräschare än på flera år.
Och då är hon bara 25 år.
Helt annan situation
Sjukampen sliter och kräver helt andra träningsmängder än två enskilda grenar som längd och tresteg.
Men kan hon ta OS-guld i någon av de nya grenarna?
Tveksamt.
Det är en helt annan situation och Carro är långt ifrån någon favorit i OS.
Hon slår ur underläge.
Konkurrensen är stenhård i både längd och tresteg och fyra tjejer hoppade över sju meter i längd i fjol, något ingen svenska lyckats med någonsin i ett giltigt hopp.
Erica Johanssons svenska rekord är ju 6,99 och Carro har 6,97 som personligt rekord.
Det var visserligen stabil hoppning i Malmö i går och säkrare plankträffar än på länge. Men Carros stora problem är fortfarande att få med sig farten över plankan.
Hon ”stämmer” för mycket som det kallas i branschen. Hon sätter i foten för brutalt och det kostar fart.
Men det är en teknisk fråga som Agne Bergvall och Carro mycket väl kan lösa fram till OS.
Tresteg är fortfarande en öppen fråga.
Carro gör sin första trestegstävling hemma i Växjö på söndag. Men jag undrar om hon inte har större möjligheter i tresteg än i längd.
Kallur har guldchans
Annars har den svenska fri-idrottssäsongen knappast riv-startat, mer än Susanna Kallurs fantastiska 12,54 i premiären i Berlin.
Stefan Holm blev sjuk och missade den planerade premiären i Malmö.
Christian Olsson verkar fort-farande osäker på när han ska våga göra sin första tävling.
Linus Thörnblad satt på läktaren i Malmö i går och väntar med säsongsdebuten till i juli.
Och det har varit fler skador än på många år.
Ska jag välja Sveriges största guldchans i OS som det ser ut just nu, så är det en som i n t e någon av de tre som tog OS-guld senast i Aten (Olsson, Holm och Klüft).
Det är Susanna Kallur.