Bergström: Myhrers seger gjorde en trist säsong lyckad

Kristoffer Bergström

I slutet av januari såg slalomåkaren André Myhrer inte ut som en vinnare, han såg knappt ut som en slalomåkare.

Därför finns bara ett ord för att beskriva senaste månaden:

Myhrakulöst.

Jag kan nämna dagen och platsen där hoppet dog. 24 januari i österrikiska Schladming.

André Myhrer hade varit fyra efter första åket, men kom ur rytm i andra, gjorde fältets näst långsammaste tid och sjönk bakåt. Svensken kom nia, Ivica Kostelic stal hans fjärdeplats och Marcel Hirscher vann.

I det läget återstod tre slalomtävlingar för vintern. Avståndet till Hirscher var 96 poäng, vilket är som att ligga en minut efter ledaren inför sista stående i en skidskyttestafett.

Avståndet till Kostelic var 231 poäng. Det är 0–3 med en kvart kvar av en fotbollsfinal, 0–6 inför sista perioden av en hockeymatch, 15 meter fram till Marit Björgen och kräks i munnen på Holmenkollens upplopp.

Det var så kört att varken matematik eller Stig Strands analyser kunde trösta.

Men något hände.

Jag kan nämna dagen och platsen där hoppet reinkarnerades. 18 mars i österrikiska Schladming.

Resultaten rullade hans väg

Myhrer kom till säsongsfinalen med en andraplats och vinterns första seger i ryggen. Hirscher bar med sig en seger och en uråkning, Kostelic en inställd tävling och en sextondeplats. Förutsättningarna var inte jämna, men det där kräkset smakade kanske lite sötare när svensken värmde upp.

Sedan tripp-trapp-trullade resultaten hans väg.

Startnummet ett: Ivica Kostelic halkade i en vänstersväng, sidstegade sig tillbaka upp och tappade 19 sekunder.

Startnummer tre: Manuel Hirscher grenslade en högersväng och var borta.

Startnummer sju: André Myhrer var följsam och tog sig i mål som tvåa.

Till andra åket fanns inga rivaler längre. Det var André Myhrer mot nervositeten. Fyra gånger av tio den vintern hade han varit etta eller tvåa, en gång till skulle ge en glasboll och en plats bredvid Ingemar Stenmark, Stig Strand och Thomas Fogdö. Ett par passiva svängar skulle stjälpa allt.

Hade myhrer i benen

André höll inte igen. Han hade spritt i kroppen, myhrer i benen, när han tog spjärn med stavarna och pumpade sig i väg mot karriärens viktigaste åk.

46 sekunder hade han prickat varenda sväng. I andraåket var han tiondelar snabbare än alla, en halvsekund före Kostelic, och höjde armarna mot himlen. Han kastade sig ner i snön, reste sig, tjoade.

Triumfen räddar säsongsbetyget för den svenska alpinvintern. Skidskyttet knallstartade premiären i Östersund, sussade några månader och klimaxade under VM. Längdåkningen lutar mot Hellners andraplats i Tour de ski och Teodor Petersons sprintseger. Men fram till i går hade alpinisterna två händelser som stack ut: Maria PH:s korsbandsskada och Anja Pärsons pensionering.

Därför är det rättvist att påstå att André Myhrers seger ändrar etiketteringen för hela hans landslag.

Fram till i går kändes den trist. Nu känns den lyckad.