"Jag vet att han är en fajter"

Sörenstam i stor intervju om pappans sjukdom

BRO

Världsettan är hemma och njuter som värdinna av Scandinavian TPC.

Men livet är inte bara golf.

I Sportbladet väljer Annika Sörenstam att tala ut om sin fars kamp mot cancer.

– Pappa är en fajter, säger hon.

I eftermiddag går Annika Sörenstam och Lorena Ochoa ut i ledarboll i Scandinavian TPC, på Bro-Bålsta GK. Det blir en duell mellan ettan och tvåan i världen – och är säkert en känslomässig upplevelse för Sörenstam, som växte upp på tävlingsbanan.

Men bakom sig har den svenska världsettan en säsong som ifrågasatts, trots två segrar på USA-touren.

Nu berättar Annika Sörenstam för Sportbladet att hon sedan förra hösten stöttat sin pappa Tom Sörenstam som varit sjuk i prostatacancer – samma sjukdom som drabbade Tiger Woods pappa Earl Woods, som efter sju års kamp avled den 3 maj.

Värdena har varit bra

– Men jag har aldrig varit orolig för pappa, berättar Annika. Alla värden har hela tiden varit bra och han fick en operation tidigt.

Tom Sörenstam fick cancerbeskedet sent förra hösten och opererades i Stockholm i maj, bara dagar efter Earl Woods bortgång. I dag är prognosen god och Tom finns förstås med längs repen på Bro-Bålsta, tillsammans med sin Gunilla och Annikas pojkvän Mike McGee.

– Pappa verkar mår hur bra som helst. Jag är stolt över honom, säger Annika.

Sjukdomen upptäcktes i tid?

– Ja. Nu gäller det bara för oss att hålla tummarna. Den första delen har gått bra och förhoppningsvis blir det inga mer problem.

”Vad gör i åt det?”

När ni fick det första beskedet måste du ha blivit fundersam och orolig?

– Nej?...?vi var ju med pappa i USA och?...?man vet ju att det kan hända. Pappa är ju 65 år och det är ju vanligt att killar i den åldern drabbas. Men i?stället för att bli riktigt orolig reagerade jag nog snarare så att jag frågade ”vad gör vi åt det”? Och nu är allt gjort som kunnat göras.

Hur har sjukdomen påverkat din golf?

– Det är klart att man tänker mycket. Men jag kände att jag alltid fått stöd av mamma och pappa och nu var det min tur att stötta dem. Vi är en familj och vi sa att ”nu håller vi ihop och går igenom det här”. Men det är inte så att jag varit ute på golfbanor och funderat på hur det går för pappa. Jag vet att han är en fajter.

Hur var tiden fram till operationen?

– Jag är ju sån att i?stället för att grubbla så vill jag veta mer, jag läser in mig i?stället. Jag har en granne hemma i Florida som är läkare och honom har jag pratat med, så han har berättat mycket.

Cancer är ju ett väldigt laddat ord?

– Ja, det skrämmer mycket. Men det underlättar om man skaffar sig kunskap, det känns lugnare om man vet vad allt innebär och förstår prognoserna.

Du måste ju ha pratat med Tiger Woods om det här, eftersom ni är vänner och hade det tragiska gemensamt att båda era pappor var drabbade samtidigt?

– Ja, det är sant. Men Tigers pappa hade ju problem i många år och hade väl inte riktigt hälsan med sig. Det var väldigt, väldigt tråkigt det som hände och Tiger tog det väldigt hårt.

Opererades i tid

Då känns det bra att din pappa finns här längs repen och att det blir en bra vecka hemma i Bro?

– Ja, exakt. Jag är glad att pappa opererades i tid och inte väntade som kanske många andra.

Du har ju samtidigt under lång tid laddat för den här veckan och varit djupt engagerad i arrangemanget kring TPC. Känns det som att allt har landat på rätt plats nu?

– Ja, det är kul att kunna visa upp Bro-Bålsta. Jag är stolt över klubben och turneringen och den respekt vi har fått på touren. Vi har höjt nivån och fått till en proffsigare tävling de senaste två åren.

– Sen betyder det ju mycket att Mike är här. Och att mamma och pappa är glada. Jag tror de är stolta över mig och (syrran) Lotta. Det är mysigt.

Mike berättade att du guidat honom och visat dina gamla kvarter?

– Ja, allt är ju så annorlunda mot vad vi har i USA. Vi var ute en sväng och det kom en massa minnen tillbaka. Först var vi på ICA och sen kom vi till en plats nere i backen där jag förklarade att ”ja, här träffade jag alltid min bästa kompis och sen tog vi bussen där borta och åkte iväg och?...”

– Hela min uppväxt och alla minnen finns häromkring. Det är en grund för mig?...

Du känner trygghet här? – Ja, precis. Det är ett bra ord, trygghet. Nu går du ut i ledarboll med Lorena Ochoa. Ettan och tvåan i världen, och ni har samma resultat, nio under par!

– Ja, det blir kul. Nu gäller det att ladda, det här är viktigt för mig!

Så att du inte sprungit iväg med turneringen beror på att du egentligen bara är en trevlig värdinna?

– Ja, det kan man säga, skrattar Annika Sörenstam.

I går kväll laddade hon inför dagens duell med en middag hos grannar hemma på barndomsgatan i Bro. Pappa Tom och övriga familjen var med förstås.

Livet är inte bara golf.

Vanligaste cancerformen

Thomas Tynander