Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Edit, Edgar

”Hårdingar överlever”

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-07-30

Musse om livet i Kenya och träningen som gav rekord

Här är hemligheten bakom Mustafa Mohameds svenska rekord på 3000 meter hinder.

Under vintrarna lever han med världens bästa hinderlöpare i Kenya.

– Innan jag kom dit trodde jag att jag tränade hårt. Men där har jag fått lära mig vad hård träning egentligen är, säger Mustafa.

Musse nöjde sig inte med att vara bäst i Sverige.

Han ville bli en av de bästa i världen.

Därför tillbringar han vintrarna i Kenya sedan flera år tillbaka.

Han lever och tränar som kenyanerna själva och det är så långt ifrån lyxliv det går att komma.

– Det är alltid ett morgonpass klockan sex på morgonen. Sedan varierar det. Antingen är nästa pass klockan tio eller klockan två på eftermiddagen, berättar Mustafa.

Koech bästa vännen

Hans bästa vän i Kenya är faktiskt nuvarande världsettan Paul Koech.

När Musse landade i Nairobi i vintras, var det Paul Koech som hämtade honom på flygplatsen och körde de 25 milen till träningscampen utanför staden Kericho.

Sedan var det bara att flytta in i den spartanska värld som föder världens bästa hinderlöpare.

– Jag gillar att träna med de bästa och Paul Koech tränar också där precis som alla andra. Det har ju gått väldigt bra för honom och han håller på att bygga ett jättefint hus i närheten, säger Musse.

Det där med ”camp” låter kanske flottare än vad det är. Inne på själva idrottsplatsen finns inga löparbanor, utan det är mer en upptrampad stig som löper runt en stor gräsplan.

Då och då släpps kor in på idrottsplatsen för att beta av gräset – gräsklippare på fyra ben. Därför händer det att Mustafa får väja för en ko eller kalv då han är ute och springer.

Utanför området tränar Musse och de andra på de stigar som anlagts för att forsla bort te från de enorma teodlingar som omger Kericho. Kenya är världens tredje största teproducent efter Indien och Sri Lanka.

Enkel kost – bäst ändå

Det är ett inrutat liv med träning, mat och sömn.

Inget annat.

– Vi stiger upp när solen går upp och går till sängs då den går ner. Vid åttatiden på kvällarna blir det becksvart.

Den lokala livsmedelshallen är ett hål i väggen och maten är densamma dag efter dag.

– När jag kom dit hade jag en bild av hur viktigt det var med rätt kost. Men kenyanerna blir bra utan att följa några kostregler. Efter passet klockan sex på morgonen dricker vi te och äter bröd. Till lunch är det ris och bönor och sällan något mer. Och till middag är det majsgröt och oftast någon köttgryta. Det är inte speciellt varierat, men kenyanerna blir bäst ändå, säger Musse.

”Hårdingar överlever”

Varför tror du?

– De har ett så enormt urval och de här camperna är helt professionella. Alla som är där är stora talanger och i stort sett alla är fattiga. De ser löpningen som en chans att komma ur fattigdomen och det är naturligtvis en enorm motivation. Det finns massor av olika camper runt om i Kenya och bara på den jag är på finns det omkring tjugo aktiva.

– Säg att du har 400 totalt som tränar stenhårt varje vinter. Hundra blir kanske skadade och 200 blir övertränade. Det sållas snabbt. Men då har du ändå hundra kvar. Och det är bara de riktiga hårdingarna som överlever.

Det är den miljön Musse själv överlevt i flera vintrar nu.

Och han har själv blivit den hårding som krävs för att pressa sig själv över det möjligas gräns.

– Ja, jag har lärt mig att bli tuffare. Att våga spänna bågen och tänja på gränserna. Det var ett av målen i år. Att inte vara rädd för att springa in i väggen.

”Inte så farligt”

Det var precis vad Mustafa gjorde på terräng-VM i Mombasa i vintras.

I extrem hetta och skyhög luftfuktighet kollapsade han precis efter målgången.

Du är inte rädd för att det ska hända igen?

– Nej, har du väl gjort det en gång är det inte så farligt. Det var nästan värre innan, då man inte visste vad som skulle hända.

Men du hamnade på sjukhus med dropp och mindes inte ett smack av slutdelen av loppet?

– Ja, jag låg där i två dagar, men sedan var jag helt okej igen. Och som tur är är minnet kort. Nu vet jag att

det inte var så farligt.

Många har förundrats över att Mustafa sänkte sitt personbästa med nästan nio sekunder, då han slog Anders Gärderuds 31 år gamla svenska rekord i belgiska Heusden i Belgien.

Men nu vet ni svaret.

Det finns i hjärtat av Afrika.

Musses hårda veckor i Kenya

Följ ämnen i artikeln