Arsenals kanonstart
Wennman: Kulorna må finnas i City – men det är hos Arsenal krutet är torrt
LONDON. Dom säger att det är i Manchester City, hos Abu Dhabi-gruppen, som kulorna finns.
Må så vara. Men vi kan meddela att läget är kanon i Abou Diaby-gruppen också.
Krutet har aldrig varit torrare.
Kulorna viner om öronen.
Efter 6–1 borta mot Everton i premiären var det ju ett måste att kolla in Arsenal mot Portsmouth i går, och det blev en njutbar eftermiddag.
Gratis halsdukar till alla Gunners-fans. Vilt vevande i en orgie av rödvitt när lagen gjorde entré. Dödsskön video på storbildsskärm till signaturmedlodin ”The Wonder of You”. Elvis. Rock´n roll. En slags ny, övertygande och mycket intressant framtidstro.
Och 4–1.
Som borde varit 8–2.
Diaby startade showen
Satt i solskenet och kollade namnen på arsenalfansens tröjryggar, och en ovetenskaplig undersökning visade att namnet Fabregas dominerade. Följt av Walcott, van Persie och Arsjavin.
Nån tröja med Diaby såg jag inte.
Men det var fransmannen som startade showen, som gjorde både 1–0 och 2–0, och efter bara 21 minuter var Portsmouth slut, utklassat, överkört, smått förnedrat.
Eller...kanske inte.
Gunners slog rekord
När vi högg in på fish´n chipsen i halvtid hörde jag engelska kollegor säga att det var det löjligaste halvtidsresultat de nånsin sett. Men faktum var: det stod bara 2–1, sen ett slumpartat mål av vänsterbacken Belhadj (och ett svagt ingripande av hemmakeepern Almunia) gett Pompey en smula hopp.
Efter paus dödade Arsenal matchen genom ett nytt flytmål från mittbacken William Gallas (har man varit anfallare som junior så har man) och en avslutande propp av unge inhopparen Aaron Ramsey.
Portsmouth föreföll rätt nöjt efteråt. De hade gett Arsenal en hyfsat match, tyckte managern Paul Hart, och dessutom blivit illa behandlat av domaren Steve Bennett. Vi kan till exempel prata länge om en situation där John Utaka i friläge fälldes (njaa...?) bakifrån av Gallas. I mina ögon var det allra intressantaste där hur otroligt mycket snabbare Utaka var än Gallas.
Men ändå: vi pratar fortfarande om siffrorna 4–1.
Det betyder att det rätt nedsablade Gunners har målskillnaden 10–2 efter två ligamatcher.
Rekord.
Inget lag har nånsin (sen 1992) öppnat Premier League med fler gjorda mål efter två omgångar. Och däremellan har Arsenal gjort 2-0 mot Celtic borta i Champions League-kvalet.
Så, efter en första, spännande vecka i England:
Abou Diaby-gruppen: fem plus.
Abu Dhabi-gruppen: fem plus där också.
City håller tätt
Medan Arsenal gjort tolv mål på tre matcher, fyra i snitt, har Manchester City en annan statistik att vara stolt över. 2–0 borta mot Blackburn, 1–0 borta mot Barcelona (reservfylld vänskapsmatch) och 1–0 hemma Wolves i går.
Full pott och noll insläppta.
Managern Mark Hughes har ett stjärngalleri av offensiva spelare att välja mellan – ändå har alltså Manchester City hållit tätt hittills.
Är detta en slump? Eller en händelse som ser ut som en tanke?
Mästarna United, då?
Jodå, det blev en hyfsad andra halvlek mot grannen längs motorvägen, Wigan.
Grym match väntar
0–0 i paus... sen 5–0 på mindre än 45 minuter. Smack i nyllet, bara.
Det var ingen 5–0-match spelmässigt, om ni fattar vad jag menar, och i halvtid såg Sir Alex väldigt slak och trött ut. Men efter slutsignalen stod hans rödvita slips snett-rakt-upp av ren upphetsning.
Wayne Rooney gjorde sitt 100:e Unitedmål på nick – med en nackrörelse som en brottare – och fortsatte sen med sitt 101:a med det listigaste av skott.
Jag säger bara: mycket få lag slår Wigan med 5–0 borta. Räkna med United i år också.
Kommande helg är det Man United–Arsenal. Vilken grym match det kan bli.