Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Frans, Frank

Flinck: Repris på ett klassiskt möte – och nu vinner Sverige

Publicerad 2014-01-21

De har skickat in oss i mästerskapsmörkret, stoppat oss från Peking-OS och legat bakom alla kollapsers moder i svensk handboll.

Men vi har också fått ett stort målvaktsgenombrott, vänt ett hemma-VM och, trots allt, haft ganska lätt mot polackerna.

I kväll spelar vi EM-åttondelsfinal mot dem.

Sportbladets Johan Flinck.

Spelsystemet må vara raffinerat i handbollsmästerskap och vi har ägnat många kvällar i städer som Espinho, Velenje, Innsbruck och Nis åt att räkna på olika scenarion.

Men i Århus har det för svensk del blivit enklare än någonsin: Sverige måste vinna mot Polen i kväll och Frankrike i morgon för att nå en EM-semifinal. Jo, det finns kanske nån skev räddningsplanka längst ner i brädhögen (typ att Kroatien och Frankrike rasar samman helt, men det händer inte).

Därför kan vi se det som rena knockout-omgångar nu: åttondelsfinal mot Polen i kväll och kvartsfinal mot Frankrike i morgon. På 24 timmar avgörs Sveriges EM-öde.

Som jag nämnde i går kan vi få ett intressant läge i morgon där Frankrike slutar gruppetta trots att de ”ger oss” en uddamålsseger.

Men då måste först Polen besegras i kväll så vi tar en sak i taget.

Jag är rätt övertygad om att Sverige vinner i kväll.

Och jag är helt övertygad om att det kommer att bli en speciell match, kanske till och med historisk av någon anledning, för det blir det nästan alltid mot Polen.

Klassiker efter klassiker

De gav oss ”polacken”, en kombination, på 1970-talet och tog ett par brons 1976-82. Sedan försvann de helt från den stora scenen och vi spelade knappt mot dem under hela Bengan Boys-epoken.

Sedan började vi prenumerera på avgörande matcher mot dem. I EM-kvalet i Olsztyn i juni 2005 skickade Polen oss rakt in i mästerskapsmörkret då Sverige för första gången missade ett EM eller VM. Vi missade också VM 2007 när polackerna tog silver.

Sommaren 2008, nere i Wroclaw, tog Polen och Island de två biljetterna till Peking-OS på vår bekostnad.

Men bara några månader senare fick Johan Sjöstrand sitt stora genombrott med EM-kvalsegern i Lund mot just polackerna.

I EM 2010 var de med och såg till att Sverige missade att gå vidare från ett gruppspel för första gången sedan 1970-talet och slutade näst sist.

Ett möte vände allt

2011 vände Sverige, direkt efter fiaskot mot Argentina, hela sitt hemma-VM med segern mot Polen i sista gruppspelsmatchen.

I EM ett år senare låg Polen bakom alla kollapsers moder i svensk handboll: raset i Belgrad från 20–9 i paus till 29–29.

Förra våren säkrade Sverige i praktiken platsen till detta EM med den klara segern mot Polen i Malmö. Men det var också matchen där Kim Andersson definitivt pajade axeln och därför inte är med här.

Ja, ni läser själva – inte en match mot Polen utan att något avgörande händer.

Det avgörande som händer i kväll hoppas och tror jag stannar vid att Sverige vinner och får sin EM-kvartsfinal i morgon mot Frankrike.

Vi har lätt för Polen

För även om Sverige som synes gått på några tunga nitar genom åren har man faktiskt haft ganska lätt för det spel i sig som polackerna står för: rakt, tungt, stationärt och mycket skytte; ett spel som många menar haft sitt bästföre- datum och till vilket det saknas alternativ och överraskningsmoment (undantaget den där punktmarkeringen på Kim Andersson i EM 2012).

Efter att Ola Lindgren, trots detta, i går efter träningen haussat upp polackerna som vore de världsmästare (nåja) frågade jag till slut honom om de inte har någon svaghet.

Jodå.

– Spelarna i deras mittblock kan bli lite heta, opolerade och flyga ut långt. Då kan vi hitta ytorna bakom.

Rörligt anfallsspel, högt passningstempo – och kanske ett och annat Lucky Luke- skott från Lukas Karlsson ska locka ut polackerna.

Då är det upplagt för Andreas Nilsson Show.

Följ ämnen i artikeln