Revolutionen är här – trots protesterna
Publicerad 2020-07-02
I fjol sprang åtta svenska herrar under 30 minuter på 10 000 meter.
I år är de redan fjorton, en säsong som knappt startat.
Den stora anledningen stavas Nike och deras nya supersko, som får friidrottsprofiler som A Lennart Julin och Yannick Tregaro att tro på en kommande världsrekordslakt.
– Jag tror det kan göra en halvminut på 10 000 meter, säger A Lennart Julin.
Nikes nya teknologi med superlätt skum och fjädrande kolfiber i sulorna har redan revolutionerat maratonlöpningen och gatloppsvärlden. Rekord har krossats, drömgränser passerats.
Nu har den tagit klivet in på arenorna.
Och när internationella friidrottsförbundet (World Athletics) valde att skriva om sina regler, i stället för att stoppa den nya teknologin, så kan det ha varit början till samma revolution som glasfiberstaven och hoppbädden gjorde för stavhoppet.
Både Yannick Tregaro och A Lennart Julin såg farorna tidigt och fruktar en framtid där alla världsrekord från 800 meter och uppåt kan slaktas.
En sko har plötsligt större effekt än EPO-dopning.
”Det känns fel”
Yannick Tregaro skrev ett öppet brev till internationella förbundets ordförande Sebastian Coe redan den 1 mars, där han krävde att Nikes nya supersko skulle förbjudas.
Han kallade hela teknologin bakom skorna för fusk.
– Jag har inte fått något svar från Coe, men det väntade jag mig inte heller, säger Yannick.
– Men vad jag menar är att det känns fel att du sätter personliga rekord och gör bättre prestationer utan att du själv blivit bättre rent tekniskt eller fysiskt. Det är skorna som står för den största förvandlingen, säger han.
– Jag ser ju själv folk som har de här skorna på sig. Med en sula på fyra centimeter växer de, de får fyra centimeter längre ben. De studsar fram, de ser stolta ut och varje gång de springer märker de effekten. Benen rör sig lite bättre, varje steg blir mer effektfullt. Skorna påverkar dessutom en väldigt bra generation. Många är motiverade och framgång föder framgång. Det är inte bara skorna.
Samma dag som Yannick publicerade sitt öppna brev gick gamle maratonlöparen Kjell-Erik Ståhl till frän attack mot de nya skorna här på sportbladet.se.
Blev av med svenska rekordet – röt i från
Det efter en vinter där två svenska löpare sprungit snabbare än hans svenska rekord på 2:10:38 som hade stått sig sedan VM i Helsingfors 1983. Först slogs det av David Nilsson som sprang på 2:10:08 i Valencia den 1 december. Sedan av Mustafa Mohamed som sänkte rekordet till 2:10:04 i Sevilla.
Ståhl ville att rekorden skulle strykas, att det var skorna som gjort hela skillnaden.
– Ja, det går att diskutera om David Nilsson och Mustafa Mohamed verkligen är bättre än Kjell-Erik Ståhl, säger Tregaro.
– Det är en tråkig diskussion. Men springer de fortare ska de vara bättre, inte hjälpta av någon ny teknologi. Men det faller ingen skugga på dem. I stort sett alla springer i de här skorna numera.
– Men samtidigt faller hela tjusningen i att titta tillbaka och jämföra prestationer gjorda bakåt i tiden. Det försvinner när friidrotten blivit en materialsport.
Nike var först med den nya teknologin med tjockt absorberande skum och inbyggda, fjädrande kolfiberplattor. De är redan inne på generation två med sin nya AplhaFly. Men idag jobbas det febrilt på alla skotillverkares utvecklingsavdelningar och många har redan fått fram liknande produkter.
Det jobbas även med prototyper för banlöpning, spikskor med samma egenskaper. Här är sulans tjocklek begränsad till tre centimeter. Nike har precis lanserat en ny sprintsko byggd på samma principer, specialtillverkad för 100 meter. En del tror redan att den till och med kan få Usain Bolts världsrekord på 9,58 att ryka, medan andra menar att det är för kort sträcka för att ge så stor effekt.
Friidrottsexperten A Lennart Julin suckar när de nya skorna kommer på tal.
– Jag tycker friidrotten spårat ur, säger han.
Nike klev in på arenorna
Då var han ändå skeptisk till de nya skornas effekt till en början, luttrad av alla tidigare marknadsföringskampanjer från världens skotillverkare.
Men en inomhustävling i Boston i vintras fick honom att svänga.
– Ja, det var när tre tjejer av tre persade med i snitt fjorton sekunder i samma lopp och alla tog sig in på tio i topp genom tiderna på 3000 meter, säger Julin.
Amerikanskorna Karissa Schweizer, Shelby Houlihan och Colleen Quigley sprang in som femma, sjua respektive tia i världen genom tiderna. Alla i likadana skor, prototyper med spikar.
Samtidigt tog Nike på allvar klivet in på arenorna.
Och fem dagar tidigare hade Julin sett Andreas Almgren slå Kent Claessons 23 år gamla svenska inomhusrekord på 3000 meter med tiden 7:48,35. Utan spikar och vad vi i dagligt tal kallar gympaskor.
– Och han gjorde 27,5 sista 200 meterna när han borde varit som tröttast.
De resultat som redan gjorts i år pekar alla mot samma sak. Att världsrekorden kommer att ryka och förmodligen redan hade gjort det om säsongen varit normal.
Bäste svensk i fjol – redan slagen av tre
Här hemma har det redan varit personlig rekordslakt på 10 000 meter, trots att det bara sprungits två lopp med eliten.
Standarden har tagit ett jätteskutt jämfört med i fjol, då Robel Fsiha var Sverigeetta med sina 28:59.62. Samme Fsiha som nu är avstängd fyra år för dopning.
Tre svenska löpare - Suldan Hassan, David Nilsson och Mustafa Mohamed - har redan krossat hans fjolårstid.
– Ja, vi har sett en början i de lopp som avgjorts och det en säsong då inga löpare kunnat åka utomlands på sina vanliga träningsläger, säger A Lennart Julin.
– Den här teknologin har ju haft en enorm effekt på landsväg. Jag tror få förstod att den skulle ha samma effekt på arenagrenarna. Stötdämpningen minskar det mekaniska slitaget och tillbakastudsen hushållar mer energin. Det är ganska självklart att det går fortare och att det märks mer ju längre sträckor du springer.
– Dessutom kan du träna mer. Slitaget blir mindre och du återhämtar dig snabbare.
”Tråkigt att det bara handlar om skorna”
Nu är inte alla motståndare till den nya teknologin.
Johan Wettergren, grengruppchef på medel- och långdistans på Svenska friidrottsförbundet, ser även fördelar.
– Ja, vi har en tendens att vara jädrigt konservativa inom friidrotten och någonstans kanske man måste acceptera lite utveckling. Men jag är tudelad.
– Det som är tråkigt är att det nästan bara handlar om skorna och inte löparnas prestationer. Det fanns en utveckling i grenen redan innan de här skorna kom. Och det finns fler aspekter på det här också. Som att man återhämtar sig snabbare och kan träna mer. Och så själva placebo-effekten bara av att ha skorna på sig. Det påverkar också.
Men just nu pekar allt på en rekordslakt i sommar, när tävlandet väl kommer igång och de bästa ställer sig på startlinjen.