14-åring utsatt för sexbrott – möter förövaren vid poolen

Kristoffer Bergström

Den 14-åriga flickan utsattes för sexbrott av en äldre simmare i samma förening.

Ändå behöver hon möta förövaren gång på gång vid träningsbassängen.

– Det är rena tortyren mot flickan, säger en ledare.

Sommaren 2020 tog en 17-årig simmare kontakt med en tre år yngre tjej i samma förening. Till en början pratade de vänskapligt på sociala medier, men efter några månader ville pojken att hon skulle skicka nakenbilder till honom, vilket hon gjorde.

De två fortsatte höras de följande månaderna. Han bad om fler nakenbilder och hon skickade, fram tills att allt uppdagades och simföreningen kontaktade polisen.

I förhör beskrev flickan att hon känt sig pressad att skicka bilderna och efteråt mått dåligt. Hon hade inte klarat av att träna och i brist på stöttning bytt förening, bort från kompisar och tränare hon trivts med i flera år.

Detta medan killen blev kvar och fortsatte bedriva sin satsning.

”Fylld med obehagskänsla”

I mars 2022 fälldes simmaren, som då fyllt 19 år, för sexuellt ofredande och utnyttjande av barn för sexuell posering till villkorlig dom. Han skulle också betala skadestånd på 25 000 kronor till flickan. Då var redan relationen mellan hennes nya och gamla klubb infekterad.

För trots att Svenska simförbundet och Riksidrottsförbundet kopplats in så har inte föreningarna kommit överens om hur de ska hålla förövaren på tillräckligt avstånd från offret. Föreningarna delar träningsbassäng och till en början la de simmarnas pass så långt ifrån varandra att flickan inte skulle möta 19-åringen.

– Men efter sex-sju veckor sa föreningen att pojken måste få elitsatsa och följa sin tävlingsplan, så då gällde inte överenskommelsen längre. Nu kommer han ut och värmer upp medan hon simmar, säger en ledare.

Ledaren riktar sin kritik mot tränare och styrelse i 19-åringens klubb. De har hanterat fallet slapphänt, anser ledaren, vilket bara drabbar flickan.

– Vi bedömer att det gått för kort tid och att hon inte är redo att möta honom. Det fyller henne med en obehagskänsla. Men vi är maktlösa eftersom den andra klubben bestämmer över sin medlem. Domen föll men det hände ingenting. Det var som att inget hade hänt.

Tillsatte en krisgrupp

Hur hade ni agerat om en av era simmare dömts för ett sexbrott?

– Hade han varit i vår klubb vore han inte välkommen tillbaka. Bassängen är en utsatt miljö som ska vara trygg, men det är den inte nu. Vad står man för när man låter en dömd person tävla och träna? Fast föreningen inte säger det så tar de avstånd från flickan – inte från pojken! Tänk på hur hon känner. Man har som ståndpunkt tagit parti för grabbens sida.

Förövarens klubb ställer inte upp på någon intervju, men svarar på frågor via mejl. En styrelsemedlem påpekar att de själva polisanmälde pojken och pausade hans träning under en period.

– Senare tilläts han återgå till verksamheten igen efter skriftligt samtycke från båda ungdomarnas föräldrar, säger styrelsemedlemmen.

Oavsett åtgärder lämnade flickan er medan pojken simmar kvar. Ser du det som ett misslyckande?

– Vår utgångspunkt i allt vi gör är en strävan att alltid bli bättre. Vi tillsatte tidigt en krisgrupp, tog stöd från Riksidrottsförbundet för att hantera situationen och stötta båda medlemmarna så klokt och omtänksamt vi kunnat.