Ni har skämt ut Norge och skidsporten

Kristoffer Bergström

Sportbladets Kristoffer Bergström om Johaug

Therese Johaug har brutit mot dopningens regelverk och ansvarar själv för det hon har stoppat i sig eller smörjt in sig med.

Det här är hennes fel.

Det här är hela skidnationen Norges katastrof.

Clostebol är en svag anabol steroid som användes av östtyska friidrottare på 80-talet. De senaste åren har ett par basebollspelare åkt dit för preparatet och en italiensk cyklist har stängts av 15 månader, men ingen av dem har fallit lika tungt som Viktoria Orsi Toth. Den italienska beachvolleyspelaren kvalade in till sommarens OS, tog sig till flygplatsen i Rom och postade ett inlägg på sitt instagram:

Destinazione Rio!

Sedan: upptäckt. Dopningsavstängning. Uteslutning. Skam. Den där brännmärkningen som hela världen förstår, ordet som går på alla språk, som sällan bleknar när det väl fått fäste.

Anabola.

Inga skäl att misstro förklaringen

Samma månad bränner Therese Johaug läppen under ett läger i italienska Livigno. I början av september smörjer hon in det spruckna och såriga området med en kräm som innehåller clostebol och det finns inte en enda nyktert tänkande människa som kan tro att hon var ute efter en prestationshöjande effekt såhär på försäsongen. Lägger vi syskongnabbet mellan Norge och Sverige åt sidan måste vi naturligtvis köpa förklaringen. Hon blödde. Hon ville skydda sig mot solen.

Men det förtar inte det faktum att hon har brutit mot dopningsreglerna. Läkaren har avgått och han får ta på sig hur mycket ansvar han vill, det är fortfarande Therese Johaug som självmant har tagit en anabola steroid. När detta skrivs finns inga beslut om avstängning, men jag tar för givet att hon straffas för tilltaget.

Varför skulle hon inte?

Karriärens värsta misstag

En elitskidåkare ska inte bara kunna staka fort och ignorera mjölksyra. Hon ska, med hjälp av rätt personal, se till att ha rätt sorts skidor och att kroppen är formtoppad och skadefri lagom till de stora loppen.

Therese Johaug har varit ett föredöme på så sätt. Hon har pressat upp sin träningsdos utan att dra på sig betonglår, hon har stått emot kyla utan att överanstränga luftrören, hon har haft superglid och vunnit både världscupspremiärer i november och VM-lopp i mars.

Nu har hon gjort karriärens värsta misstag. Ett idiotbeslut som hon sannolikt aldrig helt kommer att bli kvitt.

Vems ansvaret är?

Enbart Therese Johaugs. Om hon inte litade på sin läkare borde hon ha bytt. Resonemanget är så självklart att hon själv påpekade det häromveckan, men då i ett annat sammanhang, då gällde det Martin Johnsrud Sundbys bruk av en otillåtna substans.

– Jag tar aldrig något jag får tilldelat eller kommer över utan att kolla upp det först. Jag kollar en, två och tre gånger, sa hon till tidningen Östlänningen.

Well, du missade anabolan den här gången.

Ingen tvingade dem

Jag är tämligen drastisk i frågor rörande dopning. För mig måste vi utgå ifrån regelverket och inget annat. Därmed ska det inte hänvisas till någon sorts moral när elitidrottare tar fullt tillåtna preparat eller håller sig inom tillåtna nivåer. Höghöjdshus? Hjärtmedicin? Smärtstillande i förebyggande syfte? Ett magiskt te från Anderna?

Ja, ta vad du vill så länge du har reglerna på din sida och inte flyr dopningstesten.

Med samma självklarhet gäller motsatsen: en idrottares syfte och ovetande kan till minimal grad ändra påföljden, för i det stora hela måste alla som frivilligt tar ett dopningsklassat medel också ses som fuskare.

Ingen tvingade i Niklas Bäckström eller Martin Johnsrud Sundby ämnena, alltså bär de skulden. Ingen har bundit fast Therese Johaug i någon jävla tandläkarstol och tvångsapplicerat krämen, alltså bär hon skulden.

Hoppar sponsorer av nu?

Så vad händer nu?

Ja, att ett jätteevenemang i Oslo ställs in abrupt tyder på att nyheten kom hastigt också för förbundet. Jag antar att ett par av deras sponsorer drar öronen åt sig nu när två av de största stjärnorna fastnat i kontroller. Jag antar att hela sportens rykte befläckas, att säsongspremiären blir ännu mer omgärdad av dystra frågor.

Hur kan världens bästa skidnation ha världens sämsta läkare? Hur kan världens bästa åkare lita på världens sämsta läkare? Hur kan åkarna titta en, två och tre gånger och ändå kleta på en anabolaprodukt från ett italienskt apotek?

Två tankar i huvudet

Jag skriver fort och i affekt. Så innan jag slutar vill jag påpeka att vi måste hålla två tankar i huvudet samtidigt:

Inget tyder på att vare sig Martin Johnsrud Sundbys eller Therese Johaugs stolta framgångar har varit en följd av dopning. Självklart inte. Det hindrar dem inte från att helt och hållet själva bära ansvar för att ha skämt ut sig själva och norsk skidåkning.