Wennerholm: Petterssons reaktion håller världsklass
Uppdaterad 2023-08-21 | Publicerad 2023-08-20
BUDAPEST. Det finns ingen jag tycker mer synd om just nu som Simon Pettersson.
Blåst på VM-finalen när han äntligen anat ljuset efter sin tyngsta säsong någonsin.
Men hans sätt att ta beskedet håller världsklass.
Läs också: Daniel Ståhl vinner VM-guld – avgör i sista kastet
Det fanns väl dem som hade väntat sig att han skulle slita sitt hår, hävda sin oskuld och kapa ringdomarna vid fotknölarna.
Men de känner inte Simon Pettersson.
Den här vänlige jätten konstaterade bara att bildbevisen var överväldigande.
Även om han inte känt att han varit i med foten, så hade han varit i ringkanten när hälen svepte över ringkanten.
Det är något alla diskuskastare drabbas av regelbundet.
Det är tillåtet att vara utanför ringen med hälen, men bara så länge den är i luften.
När beskedet kom att hans sista kast underkänts i efterhand, blev Simons reaktion precis den jag väntat mig.
– Rätt ska vara rätt, sa den vänlige jätten.
Och det var rätt.
Han toppar listan
Friidrottens millimeterrättvisa är nödvändig i en sport som avgörs med hundradelar och centimeter.
Men skulle jag göra en lista över de trevligaste friidrottarna i världen, så skulle Simon Pettersson toppa den listan.
Och då ska alla veta att konkurrensen är stenhård.
Det är därför jag lider extra mycket med Simon, som kämpat hela sommaren med att hitta formen i tid för VM.
Det här är ju en kastare som gjort sig känd för att vara bäst när det gäller, som hade gått till final i alla tidigare mästerskap, som tog ett fullkomligt sensationellt OS-silver i Tokyo 2021, var femma i VM i Eugene och fyra i EM i München förra sommaren.
Det såg väl inte ut att bli någon topplacering den här gången, men Simon har skrällt förr och jag unnade honom verkligen den här avslutningen på säsongen.
Simon som bestämde sig för att bli diskuskastare efter en karriär som tiokampare som inte bar någonstans.
Han valde diskus och sökte själv upp legendariske tränaren Vesteinn Hafsteinsson i Växjö för att se om det fanns en mikroskopisk chans att få träna under honom.
Vesteinn granskade kritiskt den tanige Simon, där längden på 198 centimeter var det enda som påminde om en diskuskastare.
Han var inte imponerad.
– Jag såg en kille som var mager som en tändsticka, som var blyg och inte sa något. Det var hans pappa Per-Erik som skötte snacket, har Vesteinn beskrivit situationen i Sportbladet.
Då hade Vesteinn kö till sin träningsgrupp, men föll ändå för den ödmjuka upplänningen och sa att han kunde få provköra några månader. Islänningen hade förväntat sig att han skulle vara försvunnen efter det, uppgiven när han såg konkurrensen från Ståhl & Co.
Bugar och bockar
Men sex år senare hade han växt till en världskastare, som ökat i vikt från blygsamma 86 till 120 kilo och tagit steg för varje år.
Han har en närmast unik utveckling sedan han började hos Vesteinn och har en spikrak resultatutveckling som kulminerade med hans första kast över drömgränsen 70 meter vid SM i Norrköping för knappt ett år sedan.
Då landade diskusen på 70,42 och han tog SM-guldet före Daniel Ståhl.
Men den här sommaren har varit en mardröm där ingenting fungerat.
Och den spikraka raden ser ut att brytas.
Han längsta kast är 64,60 och efter alla bakslag kom ännu ett när han äntligen fick till det när det gällde som mest.
Det blir ingen VM-final.
Men sättet att ta det visar klassen även i motgångens stund.
Det är bara att buga och bocka.