Maja Dahlqvist skrek på Anna Dyvik: ”För i helvete”

Anna Rydén

VAL DI FIEMME. Ingen svensk åkare i sprintfinalen på damsidan.

För Maja Dahlqvist som har haft en tung tour blev det respass i semifinalen, där hon dessutom höll på att kroka ihop med Anna Dyvik.

– Maja skrek ”För i helvete Anna”, säger Dyvik.

De svenska damerna har gjort det till en vana att kamma hem sprintsegrar, men i Val di Fiemme var det inte ens svenskt i final.

– Det är för dåligt. Vi får blunda på den och kolla på herrarna idag, säger Maja Dahlqvist.

För Dahlqvist tog det slut i semifinalen och efter var 28-åringen, som har haft en tung tour, uppgiven.

– Antingen så är jag jäkligt bra eller så suger jag och nu sög jag, säger hon och fortsätter:

– Jag har dålig position hela vägen och gör inget bra. Det är som jag åker med handbromsen i. Jag känner inte igen mig själv.

”Det var jävligt onödigt”

Med tanke på att Dahlqvist hamnade långt bak i fältet i semifinalen så var hon inblandad i en del strul, precis som Anna Dyvik.

– Först halkade jag på en isfläck. Sen när jag klev runt krönet och skulle in i ledet så klev Astrid på mig så jag fick vika ut. Och när jag kom på upploppet hade jag bra fart och var pigg, men fick inte plats, det var frustrerande, säger Dyvik.

Svenskorna höll dessutom på att ödelägga för varandra när det var nära att de körde ihop.

– Jag hörde Maja skrika för i helvete Anna!

Dahlqvist erkänner att hon blev irriterad på Dyvik där och då, men det rann av henne ganska fort.

– Vi sa innan att det brukar alltid hända något när vi kör tillsammans.

Något som däremot inte rann av lika enkelt var det gula kortet som Dahlqvist drog på sig på grund av några skejtskär. Ett kort som hon får bära med sig resten av säsongen.

– Det var jävligt onödigt. Tydligen har jag tjuvskejtat. Det var absolut inget jag tjänade på, jag var sist. Det var onödigt. Tekniken har varit riktigt åt helvete.

28-åringen, som redan innan hade bestämt sig för att bryta touren efter sprinten, ser framemot att få komma hem.

– Ingenting stämmer. Jag kan inte ens göra en bra uppvärmning för det känns fel liksom. Jag får hem och göra lite HLR för att hitta lösningen.

Norska tillbakakakan

Innan hon lämnade fick hon dock se Norge kamma hem första, andra och tredjeplatsen i damfinalen.

– Jag kommer inte ens ihåg när det var trippelt norskt senast. De gör det bra och vi är för dåliga, säger hon besviket.

Desto gladare var Lotta Udnes Weng, som vann före tvillingsyster Tiril och Mathilde Myhrvold.

– Det är svårt att hitta ord. Vi har varit så långt ifrån att ta en trippel att det hade varit orealistiskt att tänka att det kunde hända, säger hon och skickar en passning till svenskorna:

– De kan tänka att de känner nu har vi känt ganska länge. Det har varit svensk trippel ganska många gånger, så det är välförtjänt att de får känna samma känsla som vi har gjort.