Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Mikael, Mikaela

Guldjubel hemma i Helgum

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-02-15

”Det var så fruktansvärt nervöst”

När Helena Jonsson avgjorde jaktstarten på sista skyttet jublades det i föräldrahemmet i Helgum utanför Sollefteå.

Pappa Hans Jonsson hade svårt att sitta still i tv-fåtöljen:

– Det var så fruktansvärt nervöst, säger han till TT.

När Helena Jonsson säkrade guldet jublades det för fullt i föräldrahemmet i Helgum.

Efter det första skyttet gav Hans Jonsson nästan upp hoppet då dottern missade två skott. Men ju mer tiden gick under tävlingen desto mer fick han upp hoppet. Och när guldet var klart började telefonerna att ringa hemma hos familjen Jonsson.

– Det ringer konstant här nu av någon konstig anledning, säger Hans Jonsson.

– Det var så fruktansvärt nervöst, efter första trodde jag inte på någon bra chans efter två bom men hon är så fruktansvärt bra i stående.

TT: Hur kommer det sig att hon är så bra på skyttet?

– Det var faktiskt hennes farfar som drog in henne på skytte. Han höll på med sportskytte. Men hon måste väl ha någon bra gen på något sätt, säger Hans Jonsson och skrattar.

Inför det sista skyttet kom Helena Jonsson in på skjutvallen som fyra, 36 sekunder efter ledande tyskan Magdalena Neuner. Men Neuner bröt ihop totalt och missade fyra skott. När även ryska Olga Zajtseva och tyska Kati Wilhelm, som låg tvåa respektive trea, började missa fick pappa Jonsson upp hoppet:

– När de andra började bomma, då kändes det att, i och med att hon är så säker på stående, då var det stor chans. Jag kunde knappt sitta still, det känns väldigt bra. Nu väntar jag på att hon ska ringa men det tar väl någon timme, säger en jublande glad Hans Jonsson.

TT

Följ ämnen i artikeln