”Ett svek mot klubben och staden”

Villa-Lidköping har väntat 86 år på ett första SM-guld.

De får vänta ett tag till.

– Det här känns som ett svek mot lagkamraterna, klubben och staden, sade Daniel Andersson.

Det var en besviken storstjärna som skrinnade av isen på Studenternas efter 5–6-förlusten mot Sandviken.

Efter ett stabilt, offensivt och effektivt spel hela säsongen inledde Villa finalen med ett virrigt, stillastående och till synes ointresserat uppträdande – och innan de hade kommit igång stod det 0–3.

– Jag kan inte förklara vad som hände, för jag vet inte. Vi sade att vi skulle uppträda aggressivt, men du såg ju själv hur det blev..., sade Andersson.

Ändå nära 6–6

De lyckades sånär komma i kapp, och på tilläggstid vid ställningen 5–6 fick landslagsspelaren chansen att ta matchen till förlängning.

Saikmålvakten Joel Othén gjorde dock en drömräddning.

– Jag var helt säker på att det skulle bli mål när jag sköt. Men han flaxade som en kolibri och tog den. Otroligt trist, sade Villa-spelaren.

Om slutet var tråkigt så var början lika trist.

0–1 kom redan efter 49 sekunder.

Målvakten Martin Berggren berättade:

– Jag kommer helt snett i den situationen. Jag ligger fel i position och försöker kompensera det med teknik, men det fungerade inte. Det var en riktig tavla, det skottet ska jag ta tio gånger av tio, sade Berggren, som var minst lika deppig som Andersson.

– Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva det här, och så får man det och så förlorar man. Jag vet inte om vi var tagna av stundens allvar eller vad det var som hände i början, men jag tror ändå att folk är stolta över det sätt vi genomför det här. Vi har ju chanser att kvittera och ta det här till förlängning.

"En bra säsong"

Daniel Andersson ser ändå någon form av ljus i allt sportsligt mörker.

Ett SM-silver är ändå ett SM-silver.

– På kort sikt betyder det inte ett skit, men på lång sikt tar vi med oss detta. Vi gör en bra säsong, men var absolut inte nöjda med att nå final, vi ville vinna den också. The show must go on, liksom. Och det fortsätter den att göra nu, vi kan ju inte lägga ner föreningen för det här...nånstans är jag stolt mitt i all bedrövelse.

Niclas Green/TT