Med en sak i blicken
Uppdaterad 2016-10-06 | Publicerad 2015-10-26
Hamilton håller alltid ögonen på målet – nu är han framme vid det
De intensiva bruna ögonen är mycket precisa och distinkta.
De visar att mannen bakom dem brinner för sin sak och att han inte ger sig förrän han har det han är ute efter.
Nu har Lewis Hamilton, 30, tagit sin tredje VM-titel i formel 1.
Han sitter i hörnan av ett presstält. Han är ganska liten, smal och känns rätt avslappnad, men det som fångar ens uppmärksamhet är ögonen.
Även om munnen ler är ögonen otroligt intensiva och skarpa. Det sägs att ögonen är själens spegel och i det här fallet är det tydligt att mannen bakom ögonen har bestämt sig. Han vill ha revansch. Han vill tillbaka till toppen och han vill bli bäst, utan att ge avkall på vem han egentligen är.
Ville ha ny utmaning
Mannen framför mig är Lewis Hamilton och det är en grå torsdag i februari 2013. Han står inför sin första säsong hos Mercedes och ska ersätta den sjufaldige världsmästaren Michael Schumacher.
– Det var dags för mig att göra någonting annat och Mercedes erbjöd mig en fantastisk möjlighet, sa han då.
– Jag gillar att ta risker. Jag är inte en sådan kille som sitter på samma kontor och gör samma jobb i 25 år. Jag ville ha en ny utmaning, gå vidare i livet och det hittade jag hos Mercedes.
Under sina tre säsonger hos Mercedes har Lewis Hamilton vunnit två VM-titlar och klivit fram som dominanten inom formel 1. Han har vunnit lika många titlar som Niki Lauda och Ayrton Senna och han har vunnit fler lopp än Senna och fler än den fyrfaldige mästaren Sebastian Vettel. Men han har också gått från att vara en fantastisk talang till att bli en förare som sköter sitt jobb med precision, aldrig lämnar en millimeter och samtidigt ser till att bejaka sitt privatliv vid sidan av racingen.
Ett underbarn föddes
Historien om Lewis Hamiltons racingkarriär börjar redan 1993, då körde han som så många andra åttaåriga barn go-kart. Ungefär ett år senare träffade han McLarens stallchef Ron Dennis och han bestämde sig för att presentera sig och följa sin dröm:
– Hej, jag heter Lewis Hamilton. Jag vann de brittiska mästerskapen och en dag vill jag köra dina bilar.
Fyra år senare skrev Ron Dennis ett kontrakt med Lewis Hamilton, han tog upp honom i McLarens utvecklingsprogram och startade utbildningen för att Hamilton en dag skulle nå F1. Han körde formel 3 i samma stall som den nuvarande teamkollegan Nico Rosberg, de delade flingpaket och hotellrum, de kämpade om vem som åt flest pizzor, var bäst på att cykla enhjuling och tampades på banan.
2006 fick Hamilton chansen att köra GP2, serien under F1. Han vann den och ett år senare skakade de flesta experterna på huvudet när McLarens F1-team presenterade honom som ersättare för Juan-Pablo Montoya och han fick dessutom den dubble mästaren Fernando Alonso som teamkollega.
Hamilton svarade med att vara trea i sitt första lopp, en placering bakom Alonso. Han stod på pallen i de nio första F1-racen vilken ingen debutant hade gjort på 57 år och när säsongen sammanfattades var han tvåa i VM.
Ett nytt underbarn hade tagit racingvärlden med storm och det var ingen som skakade på huvudet längre.
Sågs som popsnöre
Lewis Hamilton visade att han aldrig viker sig, är stenhård i dueller och inte kliver undan för några konkurrenter – inte ens en dubbel världsmästare i det egna teamet.
Alonso lämnade McLaren efter en säsong, Hamilton vann sin första VM-titel 2008 och firades som en stor mästare. Sedan hände någonting.
Han tappade fokus, blev tillsammans med sångerskan Nicole Scherzinger, visade upp sitt liv på sociala medier och rubrikerna handlade mer om hans kärleksliv och Twitterbråk än om framgångar på banan.
Återigen skakades det på många huvuden och det hette att Hamilton var mer popsnöre än en racerförare. När Hamilton dessutom bestämde sig för att lämna McLaren efter 12 år för att flytta till Mercedes fick han enormt mycket kritik. Under de tre säsongerna som gått sedan Mercedes kom tillbaka till F1 hade erkände Michael Schumacher och Nico Rosberg kämpat med bilen, men utan några framstående resultat. Det pratades om att Mercedes var en besvikelse – ändå var Hamilton obeveklig.
Hans blick var stadig och han ville att hans liv skulle ta en ny riktning. Han var trött på att inte få vara den han är – både på och utanför racerbanan.
– Jag trivs bra, det är inte så att jag har mer ledig tid, men här känner jag att jag har tid för mig, sa han när vi möttes inför hans första säsong hos Mercedes.
– Ärligt talat, jag hade inte kunnat vara lyckligare än vad jag är nu.
”Han går för långt”
Den säsongen vann han ett race, men sedan den stora regeländringen kom 2014 har Mercedes och Lewis Hamilton dominerat F1. Den nu 30-årige britten har hittat sitt sätt att leva, han besöker modeshower, skapar intresse för sina tatueringar, höjer sin kändisstatus genom att se Floyd Mayweather Jr boxas, köper fräcka bilar och delar med sig av sitt liv på sociala medier.
Samtidigt klarar han av att fokusera på det som gjort honom berömd: Racingen.
På banan ger han allt, kliver inte undan i någon duell och när han har ett mål för ögonen finns ingen återvändo.
– Han går för långt, klagade stallkamraten Nico Rosberg efter USA:s GP där Rosberg hade pole position, men Hamilton tog över kommandot efter en tuff manöver i första kurvan.
– Jag anser att jag också har rätt att vara på banan. Att min teamkollega låter mig svälta och går så långt att han kör in i mig, det är ett steg för långt.
Lewis Hamilton vann loppet, tog ännu en titel och ser situationen på ett helt annat sätt. Han hade spänt blicken i ännu en VM-titel och så länge han har den glöden ska ingenting stoppa honom.
– Just nu befinner jag mig på toppen av mitt liv, säger Hamilton.
– Om tio år tror jag inte att jag är i F1. Jag har kontrakt med Mercedes i tre år till, sedan får vi se.
Då har han blicken på en annan utmaning.