Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Stella, Estelle

Den fläckfria myten Ali hölls ren - av en nervös ringdomare

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2005-12-18

Stefan Alfelt: Heter man Ali har man fördelar i en boxningsring

BERLIN

Jag ska erkänna att jag hade gått på Ali-myten.

Trodde att Laila var något av kvinnornas Muhammad men Åsa Sandell plockade myten i småbitar tills den pusslades ihop igen av en nervös ringdomare.

Heter man Ali har man fördelar i en boxningsring.

Skandalartade domslut har jag sett så många i proffsboxning att det den här gången inte riktigt går att använda det slitna ordet.

Men låt mig konstatera att om det omvänt hade varit Laila Ali som steppat undan för att undvika fler slag hade aldrig - och jag lovar aldrig, aldrig, aldrig samme ringdomare brutit matchen.

Åsa Sandell fick ta emot två hårda slag, hon var skakad men de efterföljande slagen var inte tillräckligt hårda för att hon skulle vara försvarslös fortfarande efter en stående räkning. Det var ett domslut typiskt för proffsboxning där världsmästare och kända namn alltid har en enorm fördel.

Orutinerad och okänd

Laila Ali var skakad. Åsa Sandell ledde matchen på poäng. Vilket inte innebär att det på något vis var säkert att Sandell skulle ha vunnit. Domarens beslut att bryta matchen kan lika väl ha drabbat Laila Ali negativt eftersom hon inte gavs chansen att vinna på ett riktigt vis.

Nu kommer eftermälet att bli att Ali kanske räddades av domaren. Kanske var hon på väg mot sin första förlust och det mot en orutinerad och okänd 38-åring från ett land där man inte ens får vara professionell boxare.

Om det ska bli en returmatch handlar nu mycket om hur matchen kommer att refereras i USA. Beskrivs den som en domarskänk kan Ali-stallet tvingas att ge Åsa chansen igen för att inte tappa i prestige. Myten Ali måste vara fläckfri. Det får inte existera minsta tvivel om Lailas suveränitet.

Refereras matchen däremot som ännu en knockout för den oövervinnliga tror jag att Laila drar en lättnadens suck och glömmer kvällen med den långa blonda i Berlin så fort som möjligt. För att snart dra vidare till ännu mer lukrativ matchning i Japan.

Väntade på pappas ankomst

Veckan i Berlin har präglats av Alihysteri. Laila och pappa Muhammad på plats har skapat ett megaintresse som Laila utnyttjat skickligt. Hon vägrade att gå upp i ringen innan pappa förts på plats vid ringside. Något som fördröjde matchstarten med cirka 40 händelselösa minuter och märkligt nog reagerade inte publiken med minsta pip.

Och när Laila buades ut efter matchen av samma åskådare som hyllade Åsa fick pappa Muhammad rädda dottern genom att resa sig och ge henne en kram. Då jublade publiken - men jublet gällde bara en Ali.

Gav svar på tal

Många har dömt ut Åsa Sandell och sagt att det både var farligt för henne och negativt för debatten om det svenska proffsboxningsförbudet att gå upp mot Ali.

Hon gav alla tvivlare svar på tal och jag tycker det är märkligt att normalt säkra boxningsbedömare sett så stora faror i just den här matchen.

En snabb knockoutförlust - som var faran alla såg för Åsa - är i regel mindre farlig än en långdragen brutal kamp mellan två likvärdiga boxare. Pappa Alis tre fighter mot Joe Frazier tillhör boxningshistoriens allra tuffaste. Helt jämna matcher mellan världens två bästa tungviktare och absolut inte nyttiga någon av dem.

Stefan Alfelt

Följ ämnen i artikeln