Då fick jag hoppa in som kommentator

Alla vassa pokerspelare har förmågan att improvisera i alla lägen. Hur konstiga situationerna än är gäller det att ha en snabb lösning på problemet.

Som tv-kommentator är den egenskapen ännu viktigare.

Jag ställdes inför en hastig och lustig uppgift när jag var i London i våras för att spela en tv-sänd pokerturnering. Jag hade åkt ut ur turneringen när expertkommentatorn fick för sig att kila iväg till puben under en paus.

Han är en av Europas mest meriterade spelare. När han är på topp är han en fantastisk spelare - helt orädd med en grym känsla för spelet. Men ibland tittar han lite för djupt i glaset och då blir spelet lidande.

Blickarna riktades mot mig

Nu var det hans tv-medverkan som fick stryka på foten. Han kom inte tillbaka till kommentatorsbåset när spelet skulle dra igång. Förmodligen i brist på alternativ riktades blickarna mot mig. Och en sådan utmaning tackar man inte nej till.

Jag hoppade in i båset bredvid pokerprofilen Jesse May. Förutsättningarna för att göra ett bra jobb var väl sisådär. På mikrofonen fanns en stålbygel som man tryckte under näsan för att få rätt avstånd till mikrofonen. Inte oväntat stank mikro-fonen gammal Guinness, och det hjälpte inte hur mycket jag torkade av den.

Den tidigare kommentatorns svetslåga till andedräkt hade impregnerat hela inredningen.

Fick en blöt puss

Det var bara att bita ihop. Och på något sätt lyckades jag faktiskt hyfsat. Produktionsteamet antydde att jag räddat hela showen. När han äntligen kom tillbaka några timmar senare fick jag en bamsekram tätt följd av en blöt puss.

Jag fick ett erbjudande som resulterade i att jag förra veckan var i London och kommenterade ytterligare fyra program.

Ett hedersuppdrag

Det är ett riktigt hedersuppdrag att jobba ihop med Jesse May. Den rappkäftade amerikanen som går under smeknamnet "The voice of poker" har bland annat skrivit den underhållande boken "Shut up and deal" om sitt liv som pokerproffs. Hans kommande bok ska handla om när Las Vegas föddes på riktigt i slutet av 40-talet. Det är en story som får Gudfadern och American Psycho att framstå som godnattsagor.

Ken Lennaárd är pokerproffs och expertkommentator i Poker på Kanal 5