Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Helge

Würtembergare

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-06-15

Historia

De små jordbruken i bergen behövde en lättfödd härdig varmblodshäst för allroundarbete. För att få fram en sådan häst korsades ursprungligen kraftiga inhemska ston med arabiska hingstar. De kungliga stuterierna hade ett väldigt starkt inflytande på Württembergs varmblodsavel och utvecklingen av denna. Speciellt då Marbach, som ursprungligen födde upp arabiska fullblod, spanska hästar, kladruber och neapolitanare.

Korsningen med araber slog väl ut och senare tillfördes mera styrka genom ostpreussare, anglo-normander och oldenburgare. Sedan tillfördes nonius, suffolk punch och clydesdale under en kortare period, men man lyckades inte stabilisera den önskade typen. Slutligen fick man fram prototypen genom den av cobtyp anglonormandiska hingsten Faust. Hans avkommor kännetecknades för att vara användbara hästar med djup, härdighet, gott temperament och förmåga att omvandla foder i energi.

När man väl fått fram en önskvärd konsoliderad typ kunde man på börja en rasbok, vilket skedde år 1895. Senare försök med fullblod, holsteinare, anglonormander och oldenburgare har inte varit lyckade. Men några hingstar från Hannover och Brandenburg har gett bra bidrag till aveln.

Efter andra världskriget sattes återigen nytt blod in i aveln. Denna gång användes trakehnerhingstar, av vilka främst Jumond utmärkt sig som utomordentlig förvärvare av de exteriöra och karaktärsegenskaper som man söker.

Exteriör

Mankhöjden är i medel 160 till 165 cm. Den är vanligtvis brun, fux, black eller svart, vita tecken förekommer ofta. Fyrkantigt huvud med rak nosprofil, utmejslade ganascher, små fint utskurna öron, stora näsborrar, klar blick.

Välskapt, lång, böjd, väl ansatt hals. Muskulös manke, rak rygg, aningen sluttande kors, väl ansatt svans, god överlinje. Väl sluttande muskulösa bogar, bred djup bringa.

Benen har starka korta skenben. men är ibland aningen knipt under framknä och has, torra ledgångar, något raka kotor, hårda väl formade hovar.

Användningsområden

Württembergaren användes förr mycket i jordbruket. Idag är det en bra allround-, rid- och körhäst. Den är stark, härdig och har fogligt lynne.

Följ ämnen i artikeln