Jokerkortet fyller 100 år

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-09-18

I år fyller jokerkortet 110 år i Sverige – det var nämligen 1899 som den första kortleken innehållande en joker trycktes i vårt land, på Lithografiska AB i Norrköping (se bilden ovan).

Denna första svenska joker hade för övrigt en påfallande likhet med Alfred E. Neuman, frontalfiguren för skämttidningen MAD som dock skulle lanseras först många årtionden senare.

Ett slags knekt

Jokern har dock en äldre historia än så. Den har – trots vad många inbillar sig – inget att göra med kortet Narren i tarotleken, utan är ytterst en reinkarnerad knekt. Redan i början av 1400-talet förekom i främst tyska kortspel att en eller flera knektar lyftes ut från den vanliga rangordningen, och gavs funktionen av högsta kortet eller korten i leken.

Jokerkortets egentliga födelse daterar man dock till 1857 i USA, då spelkortsföretaget Samuel Hart Ltd. tryckte en speciell 33-kortslek för spelet euchre, och där detta 33:e extra kort (benämnt ”Best Bower”) fungerade som en slags femte knekt och var det högsta i leken. På 1860-talet följde andra spelkortstillverkare efter, och man började inkludera ett extrakort även i de vanliga 52-kortslekarna.

”Vilt” kort

Detta extrakort kom att få funktionen av ett ”vilt” kort, det vill säga kunde ersätta vilket annat kort i leken som helst. Det kom också att i folkmun gradvis börja kallas för ”joker”, som enförvrängning av namnet euchre där det ju började (”the euchre card”). Först i slutet av 1880-talet blev det vanligt att illustrera kortet med en bild av en medeltida hovnarr; observera alltså att namnet gav upphov till motivet, och inte tvärtom!

”Pokerkortet”

I Sverige kallades jokern länge för ”pokerkortet”, eftersom den introducerades samtidigt med inte bara pokerspelet utan även ihop med en tredje nymodighet: hörnbeteckningarna. Sådana lekar, med hörnbeteckningar och ett 53:e kort, kallades för ”pokerkort” här i landet ända in på 1940-talet.

Jokerkortet förekommer bara i den så kallade franska (internationella) kortleken, och har ingen motsvarighet i tyska eller spanska lekar.

Dan Glimne

Följ ämnen i artikeln