Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Ludvig, Love

”Jag fick en hjärnpropp”

Publicerad 2012-12-02

Torbjörn Klingvall svävade mellan liv och död tre gånger – nu ska han vända förlusttrenden till EM-succé i Serbien: ”Vi ska upp ur gropen”

Tuff utmaning Torbjörn Klingvall tog över som förbundskapten i oktober. Och han har fått en tuff start med tre raka förluster. På tisdag spelar Sverige EM-premiär mot Danmark.

SKIEN. Han blev handbollsspelare efter en skidolycka.

Han blev mästartränare efter att svävat mellan liv och död tre gånger om.

Han blev förbundskapten efter att hans far just gått bort.

Möt handbollsdamernas nye förbundskapten Torbjörn Klingvall i en stor intervju inför EM.

– Jag fick en propp i hjärnan.

Isabelle Gulldén och Hanna Fogelström spelar EM i veckan.

Det är ingen avundsvärd sits han har, Torbjörn Klingvall.

Han utsågs till ny förbundskapten för bara en månad sedan för ett stukat landslag, som misslyckats i två raka mästerskap, mitt i en generationsväxling.

För knappt två veckor sedan träffade han spelarna för första gången.

Förra helgen coachade han dem i tre ­raka förluster i de enda matcherna han får med laget före EM i Serbien.

På tisdag måste han leverera direkt i premiären mot Danmark om Sveriges EM ska leva också den andra veckan.

Mitt i denna hektiska period tog Klingvall emot Sportbladet på sitt kontor hemma i Norge en hel eftermiddag.

– Jag åker inte till EM för att lära mig ­utan jag åker dit för att prestera även om det är jäkligt ont om tid. Men jag kan inte bli stressad av situationen utan jag måste ­vara analytisk och kall, säger Klingvall.

Bredvid honom på skrivbordet ligger en gammal, proppfull grön pärm.

– Här ritar jag ner och sparar allting.

Vi slår upp pärmen på måfå och hamnar i ett kompendium, ”Utveckling av anfall mot ett 6–0-försvar”, skrivet av serbiske tränaren Branislav Pokrajac.

Studerade balkanhandbollen

57-åringen är inte den mest kände handbollstränaren vi har men förmodligen den mest välutbildade.

Han har skrivit den svenska tränar­skolan, vilket tog honom åtta år på 1990-talet (den uppdateras sedan dess vartannat år) och i hemmet har han drygt sex hyllmeter handbollslitteratur.

– Jag har sparat allt jag har gjort. 1976 var han med när stegisättningen kom till Sverige via en från Polen utsmugglad instruktionsfilm.

– Det var en stumfilm på ett gammalt rullband. Jag minns att det var ett jäkla hysch-hysch kring den där filmen. Vi var helt fascinerade och gjorde ett kompendium­ direkt på den. Det var så systematiskt! Jag tog med filmen ner till Drott och visade för Bengan (Johansson).

1978–79 var han en av de första svenska tränarna att åka till Jugoslavien och studera den nya balkanhandbollen (det skulle dröja till 1984 innan Redbergslids ideologer Reine Pedersen och Ola Lie gjorde samma resa och kom hem med det spel som gjorde RIK dominerade i nästan 20 år). Klingvall sög åt sig allt när influenserna från östblocket flödade in

i svensk handboll på 1970-talet.

– Tjeckerna började med växlar, juggarna kom med 3-2-1 och började sedan med övergångar för att slå sönder sitt eget 3-2-1. Polackerna var rullningsspecialister. Ryssarna kom med sitt stora mittblocksförsvar och sin enorma metodik när det gällde kombinationer. Det var Dynamo Minsk som kom med gurkburken till exempel.

Gillar inte sitt smeknamn

Det utbröt lite av en systemstrid i svensk handboll på 1970-talet inte olik den som samtidigt rasade inom fotbollen mellan Laban Arnesson och Bob Houghton/Roy Hodgson. Det var systemhandbollen från öst mot ”den fria handbollen” som den ­inflytelserike ex-förbundskaptenen ­Roland Mattsson stod för.

– Det bildades karteller runt om i handbolls-Sverige med ett jäkla engagemang och en ideologisk debatt.

Klingvall menar att han stod på systemhandbollens sida i början men hamnade ganska snart någonstans mittemellan, inte minst då han lämnade moderklubben Kiruna BK för Drott.

– Under Bengan integrerade vi de båda sidorna i Drott.

Det är inte för inte som Klingvall har fått epitetet Professorn. En titel han undanber sig.

– Jag gillar inte den. Den kommer att slå mot mig en dag. Är man professor har man forskat och skrivit en avhandling. Jag har ju bara en akademisk bakgrund.

Professor eller ej, att snacka handboll med en norrlänning känns faktiskt rätt ovanligt.

Men så skulle det egentligen heller inte blivit handboll för Klingvall hemma i Kiruna.

– Det var en slump! Jag var hockeyspelare. Men när jag var 13-14 år skadade jag menisken när jag gjorde en ”salto” på skidor. Då fick jag problem med skridskoåkningen och testade på handboll. Jag gjorde sex mål i min första match och sedan var det kört.

1976 kvalade han med Kiruna BK till elitserien mot Drott.

– Jag gjorde många mål och punktmarkerades.

Då körde han ”vattentricket” med Bengt ”Böna” Hansson: Klingvall gick bort till bänken, drack lite vatten, frågade Hansson om han ville ha, gav sin punktmarkerare flaskan, stack i väg, fick bollen och gjorde mål.

– Halva Kiruna (de som höll på BK, den andra halvan var AIF:are) kokade och ­sedan spred sig det där (skratt).

Och som han säger lite senare i vår ­intervju:

– Jag älskar att vara innovativ.

”Bengan gav mig stort förtroende”

Kiruna BK missade i kvalet men playmakern Klingvall tog ändå klivit upp då han lämnade för just Drott, där det blev två SM-guld 1978 och 1979.

– Bengan gav mig väldigt stort förtroende.

Han blev (spelande) tränare redan som 27-åring i Kroppskultur. Spelarkarriären tog definitivt slut 1987 när Klingvall var 32 år. Han drog korsbandet för andra gången och drabbades av sjukhussjukan.

– Jag var väldigt sjuk och låg på Östra sjukhuset i Göteborg i tre månader.

Du var nära att stryka med?

– Ja, tre gånger. Jag fick blodproppar i lungorna, en propp i hjärnan, tappade synen och drabbades av hjärtklaffsinflammation.

På slutet av sjukhustiden kom två killar från Uredd i Porsgrunn, som var ett topplag i Norge då, och frågade om Klingvall ville bli tränare för dem.

– Jag var så jäkla svag när jag kom dit, satt först i rullstol och gick sedan på kryckor ett tag. Jag fick hämtas till träningarna i början.

– Men vi vann allt under två år – serien, slutspelet och cupfinalen.

Valde familjen före handbollen

Efter en sväng till Kroppskultur 1989-91 längtade hans norska fru hem till Norge och sedan dess har han bott i Porsgrunn, tränat flera norska lag, både damer och herrar, och parallellt byggt upp en konsultfirma kring ”tillväxtfrågor för företag och samhälle”.

– Jag valde familjen före handbollen.

2006 kom han tillbaka till svensk handboll som förbundskapten för ungdomslandslaget, pojkar födda 1992/93.

Du måste haft erbjudande från svenska elitserien under din långa tid i Norge?

– Ja, varje år. Det har varit många skånska klubbar som hört av sig, men jag har prioriterat familjen (tre barn) här

I oktober lämnade han u-landslaget när han utnämndes till förbundskapten för damerna. Men jobbet som tränare för norska Falks herrar i division ett har han kvar.

Ungefär samtidigt som erbjudandet om att ta över damlandslaget kom insjuknade och avled hans gamle far hemma i Kiruna.

– Så det har varit både glädje och sorg den senaste tiden.

Nu står han här på tröskeln till sitt första stora mästerskap som tränare, med ett lag som förlorat nio raka mästerskaps­matcher (VM 2011 och OS 2012) och de tre matcherna under Klingvall.

– Vi är i en grop och vi ska upp ur den gropen. Vi som är nya i gruppen måste skapa och tillföra ny energi. För att komma ur den måste vi ha ett bredare spel, framför allt med en högerhänt högernia. Vi måste ha fler alternativ. Då kan man få bemästringskänslan och då får man självförtroende och växer, säger Klingvall.

Det bredare spelet hittar vi i en annan pärm på kontoret, en svart, ännu ganska tunn, märkt ”Landslag Damer A”.

– Här dokumenteras allt vi gör, varje träningspass. Den här pärmen kommer att svälla, säger Profess... förlåt förbundskapten Klingvall.

KLINGVALL OM...

...han fick vara en annan person för en dag vem­ skulle du vilja vara då?

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, världsfrågor, samhällsfrågor, miljö och sådant är mycket viktigt.

...vad som ger honom gåshud?

– Personliga prestationer. Det kan ­vara vad som helst inte, bara idrott.

...vilken som är hans största framgång i livet?

– Mina tre barn.

...vilken som är hans största motgång i livet?

– Det fanns en period i livet, 1990–93, där jag upplevde stress, press och var präglad av att jag måste visa att jag kunde saker.

...vad han skulle göra om du fick vara osynlig för en dag?

– Sitta högt uppe på ett moln och studera allt som är bra – och lära av det..

...vilken som är hans käraste ägodel?

– Mina barn.

.... vilken historisk tid skulle han skulle vilja uppleva?

– Upplysningen.

...vilken regel han bryter mot oftast

– Trafikregler.

...vad han röstar på?

–Röstar inte då jag bor i Norge.

...vilken känd person han skulle vilja käka middag med?

– Många... men jag säger Jan Guillou. Han är kontroversiell men reflekterande.

...vem som skulle spela huvudrollen i filmen om hans liv?

– Alla säger väl Tom Cruise där, men jag säger Gérard Depardieu.

...vad soundtracket till den filmen skulle vara?

– Vivaldis Våren.

...vad han hade gjort om han inte hade blivit handbollstränare?

– Hade nog jobbat ännu mer med ­ekonomi.

...vad som är det absolut dummaste han gjort?

– Inte tagit vara på vissa möjligheter.

...när han var berusad senast?

– Kommer ärligt talat faktiskt inte ihåg det.

...vad han skulle göra om han vore statsminister för en dag?

– Sett över makroekonomin så vi får ett tryggt samhälle.

...när han grät senast?

– För fem veckor sedan när min far gick bort.

...vad som får honom att stänga av tv:n?

– Såpoperor.

...han tror på Gud?

– Jag tror det finns något högre...

Klingvall utser favorit...

...film: Thrillers.

...tv: SVT Forum på morgnarna, ­nyheter och sport.

...bok: Stieg Larssons Millennium-triologi.

...musik: Mink de Ville.

....mat: Gratinerad hummer.

...dryck: Rödvin.

....spelare: Kim Andersson. På damsidan håller det på att växa fram.

...lag: Kiel under många år. Norska damlandslaget.

Följ ämnen i artikeln