Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Bergström: Norge kommer att fortsätta dominera

Publicerad 2013-02-24

överlägsna  Marit Björgen (etta) och Therese Johaug (två) jublar vid målgången av damernas Skiathlon. Norge dominerade totalt och la beslag på de fyra första platserna. ”Det var mycket rött framför mig” säger Charlotte Kalla (som slutade sexa) till Sportbladet.

VAL DI FIEMME. Marit Björgen och Therese Johaug är taktiska och uthålliga, de är välskolade klassiska åkare och eleganta skejtare.

Nu har vi hittat deras brist.

De kan inte se in i framtiden.

På VM för fyra år sedan tog Sveriges damer två medaljer och Norges en. Hittills i Val di Fiemme har vi ett silver medan de sopat hem de fem andra pallplatserna.

En pendelrörelse alltså? Svensk medaljfest 2017?

Ungefär så tror jag att Therese Johaug och Marit Björgen resonerar när de säger att svenskorna är ikapp om fem år. De är artiga. De ger ingen djuplodande analys utan har en känsla av att framgång är flyktigt, att den långsamma i dag senare kommer bli snabb.

Det tror inte jag. VM 2009 var ett undantag, det vi nu upplever verkar mer som normalläget. Kanske kommer Ryssland i framtiden utmana de norska damerna, men att Sverige ska vara ikapp de närmaste åren ser jag som osannolikt.

Dubbelt så många elitsatsar i Norge

Vi är inte ett söligare folk, men vi har siffrorna emot oss.

I Sverige bor nio miljoner invånare mot Norges fem. Men längdföreningarnas upptagningsområde sträcker sig över nästan hela vårt grannland medan svenska åkare uteslutande bor norröver. Den norska nationalarenan ligger i Oslo med en miljon invånare i regionen medan 56 000 bor i Falun där Lugnet är anlagd.

Exakt antal utövare är inte kartlagt, men ett riktmärke är hur många som deltar i de nationella tävlingarna. Per-Åke Yttergård, nationell chef för längdåkning, uppskattar att 120 herrar och 60 damer elitsatsar i Sverige. Under dem tävlar närmare 300 juniorer, vilka adderas till en bas på knappt 500 svenska längdåkare. Yttergård räknar med dubbelt så många elitsatsande norrmän.

Blickar västerut för inspiration

Och med generös matte omsätter det svenska längdförbundet 50 miljoner kronor per år. I Norge är siffran uppskattningsvis 80–90 miljoner.

För förbundsfolk är beräkningarna inte nya, men ändå anstränger de sig för att inte blicka västerut för inspiration. Svensk längdåkning mår förhållandevis gott, sponsorer köar och ett par snöiga vintrar har förenklat rekryteringen. Nästa mission är att få kommuner att betala de tre-fyra miljoner kronor som krävs för konstsnöanläggningar. Stockholm och Göteborg är strategiskt viktigast.

Vi har sett Sveriges framtid

Här nere i Italien har vi sett svensk damlängdåknings framtid vinka hem åt tittarna. Emma Wikén hade för hårda skidor i gårdagens skiathlon men kom ändå på plats 14. Stina Nilsson var femma i torsdagens sprint och vann förra månaden JVM-guld.

Visst är framgångarna glädjande, men för att ge perspektiv är Wikén 24 år gammal. I går tog 22-åriga norskan Heidi Weng VM-brons. Och samma vecka som Nilssons triumf vann norska Ragnhild Haga JVM-guld i skiathlon och femton kilometer fritt.

Följ ämnen i artikeln