Tillbaka på bragdarenan: ’Är på väg att fälla en tår’

Stefan Holm

STOCKHOLM-CHABAROVSK. De var två av hjältarna när Sverige för första gången blev världsmästare i bandy.

34 år efter bragden i Chabarovsk återvände Stefan Karlsson och Per Togner till Leninstadion.

– Jag trodde inte att det skulle bli så här känslosamt, men jag är på väg att fälla en tår, säger Stefan Karlsson när han ser sig om på den klassiska arenan.

Sovjetunionen har blivit Ryssland, men Chabarovsk är fortfarande Chabarovsk. Stefan Karlsson och Per Togner inser det när de tidigt på tisdagen kliver av Aeroflot-planet, sätter sig på en buss och rullar in mot stadens centrala delar.

De nybyggda flervåningshusen, byggkranarna och de internationella klädbutikerna i centrum berättar om en stad under förvandling, men i utkanterna är det som om tiden har stått stilla.

Det är grått, brunt och slitet.

– Bortsett från alla reklamskyltar och att det finns andra bilar än Lada är det mesta sig likt, konstaterar Per Togner.

De är trötta efter den långa flygresan, men kämpar för att hålla sig vakna och anpassa sig efter tidsomställningen på åtta timmar.

Chabarovsk ligger så långt österut att Sibirien har övergått till Fjärran Östern. Från Moskva tar det sju timmar att flyga hit, till staden där Ussuri- och Amurfloderna blir ett.

Under vistelsen i Chabarovsk bor Stefan, Per och de andra deltagarna på den förbundsarrangerade VM-resan på Intourist, samma hotell som fungerade som landslagets bas under de magiska februariveckorna 1981.

Är sig likt

Inredningen är oförändrat mörk, golven på rummen fortfarande täckta med heltäckningsmattor.

– Renoveringskostnaden har inte varit så många kronor sedan 1981, säger Stefan Karlsson.

På en vägg intill restaurangen på bottenvåningen har någon satt upp tio bilder som berättar att det inte är första gången staden arrangerar bandy-VM. På ett av fotografierna syns Sören Boström. Han tittar in i kameran, stramt leende. Ansiktsuttrycket berättar förmodligen inte hur lycklig han egentligen är, för den förre landslagskaptenen har lyft VM-pokalen över huvudet. Bilden togs på Leninstadion, som syns från hotellet.

– Vilken kraftkarl, alltså. Sören borde stå staty utanför arenan. Han var en fantastisk kapten, alltid positiv och bangade inte för något. Det hade inte spelat någon roll om det varit 50 grader kallt eller om vi bott i en gymnastiksal. Han bara körde. Han var helt ovärderlig. Vilken jävla kapten, säger Stefan Karlsson.

Sovjetunionen hade vunnit samtliga VM-turneringar sedan premiärupplagan 1957 och förväntades fortsätta dominera sporten, men 1981 åkte ett blågult landslag med tio VM-debutanter hit och svarade för en bragd det ännu talas om.  Invigningen på Leninstadion var mäktig och märklig, men inte i jämförelse med det som utspelades när björnarna lämnat isen, potentaterna avslutat sina tal och kvinnor i traditionella dräkter delat ut bröd och salt till de långväga gästerna.

”Vad fan hände?”

Sverige förnedrade Sovjetunionen inför 35 000 åskådare i öppningsmatchen och lade grunden till det historiska VM-guldet. Det var den 7 februari 1981, ett klassiskt datum i svensk bandys historia.

– 6-1. Vad fan hände? frågar sig Per Togner, som själv styrde in bollen som gav 4-0.

– Om drömmar ska bli sanna så var det väl det, men 6-1 fanns inte på kartan. Det var fantastiskt, säger Stefan Karlsson.

Under onsdagen återvände de, som 1981 var lagkamrater i Boltic, till Leninstadion. Det skulle bli ett känslosamt besök med en stekande vårsol som vittne.

– Ge mig en kram, säger Per när de närmar sig arenan. Sedan omfamnar de varandra innan de kliver in genom entrén. En dam förklarar med bestämt röst att arenan inte är öppen för besökare, men inget kan hindra Stefan Karlsson från att gå raka vägen ut till planen, där snön täcker vissa delar av konstgräset.

”Speciellt att vara här”

Han får snart sällskap av Per Togner. Sedan står de där, ser sig omkring och njuter av alla minnesbilder som poppar upp.  Den väldiga anslagstavlan som flögs in från en av OS-arenorna i Moskva sitter fortfarande på ena kortsidan. De fyra pelarna med strålkastare känner de också igen, men stolarna är utbytta.

– Det känns väldigt speciellt att vara här. Det är häftigt som fan, säger Per Togner.

– Ja, jag trodde inte att det skulle kännas så här. Tänk att man var med om det här. Det hade varit kul om alla 17 spelare och ledare kunnat vara här ihop, men det funkar ju inte så. Vi får försöka förmedla känslan på något sätt. Jag ångrar inte en sekund av den tid det tog att resa hit. Jag ska absolut gå tillbaka hit under dagarna i Chabarovsk. Det vore kul om man kunde få med sig gamla bilder och filmer hem, men eftersom det var första gången ryssarna förlorade slängde de väl all dokumentation i Amurfloden, säger Stefan Karlsson.

Märkliga domslut

1981 avgjordes VM genom ett gruppspel med dubbelmöten och Sverige mötte Finland dagen efter storsegern mot Sovjetunionen. Inte oväntat blev de sovjetiska domarna Viktor Blebov och Vladimir Kuztnetsov svenskarnas tuffaste motståndare.

Direkt efter avslag slog finländarna en lyrboll över kortlinjen - och fick hörna. Strax därefter slog Mats Carlsson in en hörna, men eftersom hans klubba gick sönder i skottögonblicket valde domaren att underkänna målet för farligt spel. Det var många märkliga domslut i den matchen, men svenskarna lät sig inte provoceras och vann med 3-0.

– Det var en spännande upplevelse och det handlade inte så mycket om bandy. Om vi inte varit förberedda på att det kunde bli ryska domare hade jag dragit på mig ett rött kort, säger Stefan Karlsson.

”Nära bragdguldet”

Landslagsliberon som i dag är tränare i IFK Vänersborg tog på sig hjälterollen i det andra mötet med Sovjetunionen genom att dundra in ett frislag vid ställningen 0-3.  Stefan Karlsson söker sig till platsen för frislaget, minns och njuter av en tid och ett ögonblick som visst skulle komma tillbaka.

– Jag är ingen som tänker tillbaka eller anser att jag har gjort något, men när man står här och får tillbaka känslan... Stolthet. Jag känner stolthet. Jag trodde aldrig att det skulle kännas så här. Jag skulle behöva solglasögon om jag fäller en tår. Det var stort. Ja, vi var nära att få bragdguldet det året. Det stod mellan oss och Annichen Kringstad, säger Stefan Karlsson.

Per Togner satt på avbytarbänken när Stefan gjorde 1-3-målet och minns målskyttens glädjeskutt.

– Hoppet är fantasiskt, helt sjukt. Du hade slagit Patrik Sjöbergs rekord. Jävlar, vilket hopp. Vi satt på bänken och bara skrek: ”Nu är det nära VM-guld!”, berättar Togner.

– Jo, känslan var att vi hade grejat det, fortsätter Karlsson.

”Finns så många bilder”

Vilka är era starkaste ögonblicksbilder från VM 1981?

– När Stefan skjuter 3-1, för då är vi fan världsmästare, säger Togner.

– Det finns så många bilder. Som när vi ledde första matchen med 5-0 i paus. Då var jag på de andra spelarna hela tiden: ”Skit i det, full fokus nu”. Jag har också en bild när jag tar Håkan Sundin (förbundskaptenen) i hand efter matchen, när vi blivit världsmästare. De orden... Sedan kommer jag ihåg att ryssarna, utan att vara otrevliga, höll på att välta bussen när vi hade vunnit med 6-1. ”Vad är ni för övermänniskor, som kan spöa vårt landslag?” Alla ville få en skymt av oss. Jag minns också 3-1-matchen, när ryssarna sköljde över oss och man insåg att det skulle bli tufft. De var furiösa, så jag tror inte att de bara ätit potatis och druckit mjölk till frukost. Det kändes inte så, säger Stefan Karlsson.

På Leninstadion spelas det inte längre bandy. Årets mästerskap avgörs i en av världens finaste bandyarenor, Erofey Arena, namngiven efter stadens grundare Erofej Chabarov.

– Det är en fantastisk fin arena. Jag hoppas att de hyllar dem som blev världsmästare 1981, så att du och jag får stå i mittringen och ta emot en massa ryska priser, skämtar Stefan Karlsson.

– Ja, och att våra tröjor hissas upp i taket, fortsätter Per Togner.

– Ja, men bara din och min eftersom det bara vi som är här. Vi säger att vi var bäst i turneringen, säger Stefan och skrattar.

Guldhjältarna från 1981 ska åka hem på söndag. Då är Sverige förhoppningsvis världsmästare igen. Ryssland har vunnit VM de två senaste åren, men Chabarovsk är svensk bandymark, erövrad 1981.

– Sverige har ett riktigt bra lag, men det har naturligtvis även ryssarna. Det är den fajten alla vill se på lördag och då får vi hoppas att det som hände 1981 upprepas, säger Stefan Karlsson.