Jag blir upprörd av hemlighetsmakeriet
Svenska Friidrottsförbundet vägrar att avslöja vilken svensk friidrottare som missat tre möjliga dopningtest.
Så i stället för att avslöja en enda misstänkliggör man hundra.
Det tog mig tre samtal att ta reda på att det handlar om Meraf Bahta.
Sveriges kanske största medaljhopp inför EM i Berlin.
Det gör mig särskilt upprörd då Sverige alltid varit föregångare i kampen mot dopning, men när de själva drabbas är hemlighetsmakeriet i klass med Moskvas.
Nu har inte Meraf Bahta fällts för någon dopningöverträdelse. Hon kanske aldrig kommer att bli det och överklagadet går igenom.
Men hon och kretsen runt henne har tydligen varit så slarviga att hon riskerar två års avstängning för att inte ha varit tillgänglig när dopningpolisen knackat på. Eller inte vetat var de ska knacka på.
Inte en, inte två, utan tre gånger.
Finns inga förmildrande omständigheter jämställs det med en allvarlig dopningöverträdelse och kan ge två års avstängning.
Varför hålla det hemligt?
Så varför hålla det hemligt bara knappa två veckor inför ett EM, där Meraf Bahta är Sverige kanske största medaljkandidat?
Hon tog EM-guld på 5 000 meter i Zürich 2014 och EM-silver på samma distans i Amsterdam senast.
I Berlin var det meningen att hon skulle dubblera och springa på 5 000 och 10 000 meter, men nu är frågan om hon ens får chansen.
Jag kan förstå att det är svårt att hålla reda på exakt var man ska befinna sig 24 timmar om dygnet, men det är en väg friidrotten tvingats ta efter så många dopningfall att sporten hotats av sin egen undergång.
Många har klagat på dygnet runt-rapporteringen som krävts och jag förstår dem.
Men det är ett nödvändigt ont och en verklighet alla friidrottare lever under.
Och efter två varningar, som många stjärnor drabbats av genom åren, så undviker de flesta en tredje.
Största krisen sedan Aregawi
Just nu står svensk friidrott inför sin största kris sedan Abeba Aregawi avslöjats med att ha tagit dopningklassade ämnet meldonium. Hon friades senare då meldonium var så färskt på dopninglistan att det inte gick att avgöra när intaget skett.
Men det blev ändå slutet på Aregawis karriär som svensk mästerskapslöpare och hon har numera flyttat hem till Etiopien där hon gift sig och blivit mamma.
Meraf Bahta, 29, ursprungligen från Eritrea, blev klar att tävla för Sverige i december 2013.
Sedan dess har hon dominerat alla sträckor från 1 500 till 10 000 meter.
Inför EM var hon klar medaljkandidat både på 5 000 och 10 000 meter, första gången hon planerat att dubblera de sträckorna i ett mästerskap.
Det vore naturligtvis en gigantisk käftsmäll för det svenska förbundet om hon inte får ställa upp, även om hon inte är avstängd så länge utredningen pågår.
Men varför hålla det hemligt, när Internationella friidrottsförbundet (IAAF) satsat stenhårt på en större öppenhet kring sina pågående dopningfall?
Finns inget att dölja
Tidigare krävdes ett bekräftat b-prov för att några namn skulle släppas, men nu går IAAF ut direkt med alla namn som är under utredning.
Varför det svenska förbundet ska syssla med sitt eget hemlighetsmakeri känns obegripligt mot den bakgrunden.
Det känns bara som man försöker dölja något, när inget finns att dölja.
Är det bara några olyckliga missar i rapporteringen som kommer att strykas i efterhand, är det inte värre än så.
Men den stora frågan är varför det i så fall överhuvudtaget fått hända.