Bergström: Det finns en särskild plats i helvetet för er
DAVOS. Det finns en särskild plats i helvetet.
En stor sal med gott om stolar.
Den är för er som oroar er så infernaliskt över idrottskvinnors kroppar.
Det sägs alltid med respekt.
När tjejer får höra att de inte borde backhoppa eller ta ner crossbollar på bröstet är det alltid av hänsyn för att livmodern kan falla ur eller den framtida amningen försvåras. Folk är ju bara schysta, de vill inte att det allra heligaste ska paja.
Omsorgen om Frida Karlsson faller in i den kategorin. 20-åringen har gått över en gräns, oklart exakt vilken, men det nämns att näringsbalansen varit fel. Landslagets regler förbjuder henne tills vidare från tävlan.
Påverkade reklam för badbyxor?
Beskedet är rena julafton för alla som vördnadsfullt vill våndas över kvinnokroppen. Jag får mejl och läser inlägg som refererar till mammans viktproblem och kvinnors utseendekrav. Tänk att flickebarnet fastnat i samhällets sjuka normer, vi behöver hjälpa henne!
Jag skrev i en rättfram och småkorkad krönika tidigare i veckan att vår roll i Frida Karlssons fall är att svära som förstoppade sjörövare. Inget mer. Inte att förfasas, inte att komma med välmenande råd.
Vad jag ville ha sagt var att frånvaron inte är dramatisk. Den är i linje med vad som hände Petter Northug 2016 eller Per Elofsson 2003: du kommer från en bra säsong och vill ta nästa kliv, men råkar snubbla över gränsen. Eller var det badbyxreklamen och önskan att bli smärt inför trånande blickar som fällde dåtidens kungar?
Problem på juniorsidan
Det är skit och järnspikar att vår kommande distansdrottning föll dit, men det är inte mer än så. Strax är hon tillbaka, med bättre kännedom om vad kroppen behöver i fråga om mat, nerbrytande träning och uppbyggande återhämtning, det som Stina Nilsson liknar vid ett hjul som bör vara symmetriskt för att rulla.
Skidsporten har problem med ätstörningar på juniorsidan. Bland tonåringar går utvecklingen åt fel håll, vilket på sina håll förklaras med att talangerna vill efterlikna sina idoler.
Jag tvivlar på orsakssambandet, då de senaste årens stjärnor haft hela olika kroppstyper, där Marit Björgen och Charlotte Kalla snarare kritiserats för att se för kralliga ut i galaklänning.
Men.
Oavsett vilket är det inte åkarnas fel.
Jag tar det igen: en smal OS-guldmedaljör i skidor har lika lite ansvar för en undernärd fjortonåring som en uppsvälld kroppsbyggare har för ett barn som försöker bygga muskler på samma vis.
De är vuxna kvinnor
En skidåkare i världseliten ska experimentera med alla tillåtna medel för att bli så snabb som möjligt. Hon är övervakad av nutritionister och läkare, hon ser sin kropp som ett redskap, som en snöskoter som erfordrar bensin och smorda motordelar. Forskningen halkar efter på damsidan, som på alla andra områden, men det berör i första hand inte världscupens toppskikt.
Det är heller inte, som en norsk kollega föreslog, särskilt troligt att Therese Johaugs resultat pressat Karlsson och Ingvild Flugstad Östberg till tävlingsförbudet. Norskans dominans har snarare gett åkare en sorts arbetsro, ett lugn i att de inte behöver vinna, då ingen förväntar sig att det ska gå att bjuda den bästa på kamp.
Nej. Frida och Ingvild är vuxna kvinnor, såsom hundratals övertränade idrottare före dem varit vuxna.
Skit händer, överbelastning sker, vila ordineras.
Tycker du att det är läskigare när kvinnor drabbas så har du annat att oroa dig över.