Så laddar världsettan inför OS: Hoppar mer linjer
Publicerad 2024-07-23 14.06
Det är sagan om den fula ankungen. Som blev kung.
Nu finns bara ett mål kvar. Ett individuellt OS-guld.
Här berättar världsettan Henrik von Eckermann om de sista förberedelserna av stjärnhästen King Edward inför OS.
Han har varit världsetta i snart två år. Nu stundar OS för ett av Sveriges starkaste medaljhopp - Henrik von Eckermann - och förberedelserna är i full gång.
Men för en ryttare är det inte bara du själv som ska pricka formtoppen. Du har en kompanjon på cirka 500 kilo som ska må bra och prestera maximalt just den här dagen.
Sportbladet träffade därför Henrik von Eckermann för att prata om hans viktigaste pusselbit - hästen King Edward.
– Han har hela paketet. För att en häst ska bli så bra som King Edward är så behöver de inte bara kunna hoppa stora hinder utan de måste vara väldigt försiktiga, men även modiga. Så det gäller att skapa ett förtroende, säger Henrik von Eckermann.
Henrik förklarar att för att få en häst att ta sig hela vägen till OS så krävs en lång uppbyggnad - och inget får gå fel. Ryttaren ska lotsa hästen genom lägre klasser på ett förtroendeingivande sätt så att den sedan vågar hoppa högre hinder.
– Hästen måste lita på mig. Att jag inte ställer den i situationer där något otrevligt kan hända. Utan att den litar på att jag ställer den inför något den klarar av.
Hoppar mer inför OS
King Edward, som till vardags kallas ”Eddie”, var först Henriks sambo Janika Sprungers häst. När hon blev gravid så prövade Henrik att rida Eddie och det blev en lyckträff.
Med sina 164 centimeter till manken är King Edward en liten häst. Men Henrik kände direkt att det var något speciellt med ”Eddie”. Hästen var ett kraftpaket och tände till rejält när han kom in på en hoppbana.
Ekipaget vann världscupen 2023 och 2024, tog guld med laget under förra OS och är dessutom regerande världsmästare individuellt.
Nu hoppas Henrik att det blir ett individuellt guld på OS i Paris.
Hur ser en dag ut för King Edward nu så här inför OS?
– Vi ändrar inte på något direkt inför en stor tävling. Efter frukost rids han. Ridrutinen är alltid klockan åtta på morgonen. Nu innan OS-hoppar jag honom två, tre gånger innan han åker eller så blir det vanlig motionsridning.
Efter ridningen brukar Eddie gå ut i hagen, berättar Henrik. Efter några timmars hagvistelse är det lunchdags. Då tas Eddie in och äter lunch. På eftermiddagen är dags för motion igen. Då longeras eller rids Eddie en gång till.
– Det viktigaste är att hästar rör på sig så mycket som möjligt. Och att de är ute så mycket som möjligt - det tycker jag är väldigt viktigt.
Hoppar du lite mer eller mindre nu när det är OS?
– Nu hoppar jag lite mer än innan en vanlig tävling. Man känner ju banbyggaren som ska bygga där. Varje banbyggare har sitt lilla mönster. Så då vet man om vad som kanske kommer - någon linje med lite svårare distans och då tränar man på det – för man vet att det kanske kommer.
Henrik berättar att Eddie älskar att hoppa och är väldigt taggad när han kommer in på tävlingsbanan.
”Han är som en hund”
– Hemma är han som en hund. Han är otroligt lugn och du skulle kunna ha honom inne i huset om du vill. Men på tävling så känns det som han växer ett par centimeter och har en otrolig motivation. Det är den främsta styrkan hos honom.
Jämförelsen med hundar återkommer när Henrik beskriver sin häst. Just detta att Eddie blir så motiverad när det är tävling tycker Henrik påminner om hur hundar blir när de tävlar agility.
– Varje gång man kommer in på banan så tänder han till. Precis som hundar gör vid agility. Så den hästen är ett bevis på att hästar är motiverade att hoppa.
Men även Eddie kan ha en dålig dag. Eller kanske var det Henrik?
I genrepet inför OS, Global Champions Tour Grand Prix i Stockholm, fick ekipaget 16 fel efter att ha rivit fyra hinder. Henrik menar att det hade med hans ridning och förberedelser att göra – men vill inte riktig gå in på vad det handlade om.
– Man kan inte ha hästarna konstant i en toppfrom. Precis som vi. Ibland så som ryttare måste man känna av lite grand. Jag hade två tävlingar – Rotterdam och Stockholm och kände av hur formen var.
Hade det blivit lite mycket på en gång?
– Nej. Det hade det inte blivit. Det var vissa saker som jag måste ändra på. Som jag fick svar på att jag måste ändra på.
Laddar med äpplen
Henrik berättar att King Edward är lite av en enstöring - han gillar att vara själv.
– Han är inte så kompis med andra hästar. Han lägger öronen bakåt och är sur.
Kanske beror det på att King Edward var lite utstött i flocken som unghäst och höll sig för sig själv.
– Jag har hört att det var så. Jag vet inte om det stämmer men det kan ligga något i det, säger Henrik von Eckermann.
Vad har han för favoritgodis?
– Ha, ha, han gillar allt som är mat. Äpplen gillar han speciellt.
Blir det några sådana de närmaste dagarna?
– Det får han varje dag ändå. Det är ingen skillnad om det är tävling eller inte. Utan vi försöker hålla oss till rutiner som hästarna känner till. Och jobbar med att de ska vara i psykisk och fysisk balans.
Hur reser King Edward till OS?
– Några dagar innan kommer vi resa till ett stall som ligger väldigt nära OS – ett transitstall. Just för att det är lite kort med tid mellan det att vi kommer dit och ska börja tävla. Det är bara en dag. Då vill vi se till att det är kort distans mellan stallet och tävlingen för hästarna. Så det inte händer något på vägen. För vad som helst kan hända.
Vad är det allra bästa med King Edward, ”Eddie”?
– Det är just det där att han är så motiverad. Att varenda gång som vi kommer in på banan så känner man hur motiverad han är – han nästan växer. Det är en otrolig känsla!
Hur känns det i magen, när du har honom med så dig inne på banan?
– Det är något väldigt speciellt, som är svårt att beskriva. Självklart så vill vi vinna och stå överst på pallen – men det är det där dagliga man gör och känslan man har med djuret som är så speciell i vår sport.
