Liverpool har tänt en red alert-lampa
MANCHESTER. Ja, ni såg ju själva.
Det där är den kortaste ingress jag skrivit i mitt liv, men efter vissa matcher känns det som om det räcker så:
”Ja, ni såg ju själva”.
Sen kan man klappa ihop datorn, resa sig och gå.
4–1 till Liverpool mot Manchester United på Old Trafford...herrejävlar.
Vilken match. Vilken drömvecka för Liverpool. Vilken Benitez-propp i magen på Sir Alex.
Giganternas Kamp däruppe i det nordvästra hörnet av England tv-sändes till 600 miljoner hem över hela världen. Ni har sett målen. Ni har sett repriserna. Ni har hört analyserna.
Ni känner till tabelläget: Man Uniteds försprång minskade till fyra poäng. Kan bli sju när hängmatchen är spelad. Liverpool har ändå tänt en red alert-lampa över toppstriden.
United största hemmaförlust sen 92
Ni har kanske till och med koll på statistiken: det här var Uniteds största ligaförlust hemma sen 1–4 mot Queens PR 1992. Det var dessutom Edwin van der Sars första insläppta ligamål sen den 1 november.
Och, bonusfakta: när Steven Gerrard satte 1–2 på straff var det första gången den här ligasäsongen som en engelsman gjorde mål på United. Undantaget – ett självmål av Wes Brown.
Så vad finns det att tillägga?
Möjligen några noteringar i marginalen, som det brukar heta:
Medan Liverpoolfans över hela världen hyllar den mäktige kapten Gerrard och den enorme Torres vill jag rikta uppmärksamheten på en annan hjälte: mittbacken Sami Hyypiä. Efter Arbeloas skada på uppvärmningen fick finländaren hoppa in med kort varsel och gjorde en makalös match. Jag vet inte om jag sett honom bättre. Nånsin.
Den tidigare så utskällde Dossena har hoppat in som yttermittfältare mot både Real Madrid och United – och gjort mål i båda matcherna. Märklig historia.
Man United såg märkvärdigt...tamt ut. Förbryllat, rent av. Carrick ovanligt seg på mitten. Individuella misstag av samtliga fyra i backlinjen. En Ronaldo som misslyckades med nästan allt. Men med alla titlar i sikte och klar ledning i ligan måste det komma en reaktion nån gång. Var det en stormatch United hade ”råd” att förlora var det den här.
Liverpool har nu slagit United två gånger, Chelsea två gånger och spelat oavgjort mot Arsenal borta. Med ett sånt facit borde laget leda Premier League.
Men det är en sak att spela mot bra motstånd som har ett eget spel – en helt annan att möta lag med tio man bakom bollen. Efter denna drömvecka kan Pool snart vara tillbaka i 0-0-träsket mot bottengängen.
Vidic var smått katastrofal
Nemanja Vidic, den förträfflige serben, hade en smått katastrofal dag på Old Trafford. Men det var nästan skönt att se att mannen är mänsklig.
Domaren Alan Wiley gjorde en kanonmatch, det känns utmärkt att få skriva det.
Annars i går:
De som tvivlat på Andrej Arsjavin fick nåt att tänka på när Arsenal showade sig fram till 4-0 på Blackburn. Ryssen börjar bli varm i kläderna. Och med Theo Walcott tillbaka har Arsenal fått ny lyskraft.
Nicklas Bendtner får gärna fortsätta sumpa målchanser så man häpnar, det skulle Sverige tacka för i VM-kvalet, men Gunners ser ändå bra ut nu.
Å andra sidan ska vi inte hacka på danskar när det gäller Premier League.
Boltons Johan Elmander mållös igen. Blackburns Martin Olsson inhoppare och orsak till straff på Emirates. Fulhams Fredrik Stoor och Wigans Erik Edman på bänken. Mörker.