Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

Wennman: Harry Houdinis trick – Wenger blev Benjamin syrsa

LONDON. Norra London vaknade upp till snöfall i går morse, det var första gången sen 1934 det snöade i stan i oktober månad.

När Arsene Wenger gick ner i spagat på Emirates Stadium och slog nävarna i gräset – han såg ut som Benjamin Syrsa – vad tänkte han då?

Snön faller, och vi med den?

Ni vet redan att det var en sanslös match, ett derby som innehöll allt man kan begära, och vi kan snacka i evigheter om de misstag, domslut, snygga mål, taktiska byten och märkliga situationer som till slut gav 4–4 mellan Arsenal och Tottenham.

Kvar står ändå kalla fakta:

? Gunners, och Arsene Wenger, lämnade scenen som nyrånade turister med darrande underläppar.

Spurs, och Harry Redknapp, gick till omklädningsrummet som flinande vinnare.

En iskall engelsk kväll där både Liverpool, Chelsea och Manchester United vann sina matcher blev alltså Arsenal förloraren bland de fyra stora.

Ska man gnälla på Wenger eller hylla Redknapp?

Valfritt, antar jag.

En sjuk scenförändring

Det fanns väl inte en vettig människa som trodde att Arsenal skulle tappa poäng när det stod 4–2 och matchklockan visade uppemot 89 minuter. Wenger såg så nöjd ut på sin bänk. Varken han, du eller jag hade kunnat förutse det som komma skulle, Tottenham hade INGENTING framåt och läget var så att säga helt under kontroll. Korgen med äpplen var redan plockad, såld och pengarna insatta på banken.

Men så sköt Jermaine Jenas en underbar vänster insida som gav 3–4 och efter 90+4 kvitterade Aaron Lennon efter Luka Modrics stolpskott och...?ja, 4–4, alltså.

En helt sjuk scenförändring.

Benjamin Syrsa blev smått galen av ilska och besvikelse. Men som sagt: vad skulle han gjort annorlunda?

”Börjat spela grisfotboll”, säger ni.

Tja, det är lätt att komma med det efteråt. Det är inte lika lätt att ”döda” en match om man har ett lag som inte är lagt åt det hållet. Det kunde blivit 5–2 och 6–2 innan det blev 4–3. Men Arsenal är och förblir till lika delar charmigt som naivt.

– Ja, det vi såg var naivitet, meddelade Wenger efteråt.

Från loser till lottovinnare

Man kan trycka på en röd stoppknapp där och säga att det är Wengers förbannade plikt att stänga en match av den här typen. Naivitet är för nybörjare. Arsenal har massor av lirare med Champions League-rutin. Men som sagt...det är enkelt att komma med facit i hand. Jag såg folk på Emirates som älskade Gunners klockan 21.45 (lokal tid). Klockan 21.49 hatade de dem.

Och apropå röda knappar och vädret i London:

Hade nån stoppat en morot i nyllet på Harry Redknapp hade han sett ut som en glad snögubbe efteråt, han var så glädjechockad att han knappt kunde prata. Vilket flyt mannen har. Harry Houdini, utbrytarkungen, fick med osviklig timing stadens Portsmouths nyckel i tisdags och kallades ”Judas” av hemmafansen efter att ha svikit Pompey för andra gången.

Nu kunde han först se David Bentley skicka in Spurs ledningsmål med ett fullständigt dröm-lobb-skott, sen gå från utklassad loser till lottovinnare på några glödheta minuter.

Dirty Harry does it again.

Frank Lampard drog in Chelseas

1–0 i Hull efter tre minuter, en slags lobb med vänstern i bortre krysset, och jag citerar Big Phil Scolari:

– Det var ett av de snyggaste mål jag sett i hela mitt liv.

Kolla in Tottenhams David Bentley mot Arsenal, Scolari...hyfsad strut, får man säga.

Följ ämnen i artikeln