Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Lovisa, Louise

Leifby: Publiken på Hovet i går – den bästa i Sverige

Publicerad 2012-09-14

Hemmalaget, bortalaget, spelet, domarna, pressfikat, undertecknad och presenten till matchens lirare Fredrik Bremberg.

Det var mycket som höll hygglig allsvensk klass på ­Hovet i går.

Publiken och stämningen däremot, den var bäst i Sverige.

Så började den då, Den Långa Färden Tillbaka.

Djurgården, med 16 SM-pokaler i vitrinskåpen, spelade hockeyallsvensk premiär och klubbens första match utanför den högsta serien – på 36 år.

Det märktes inte alls.

På läktaren.

7 161 sjöng så att en bit av Söderstadion sprack, stämningen höll elitserieklass och av lagen i serien ovan var det ­bara Frölunda som drog fler åskådare (även om 7 927 i Scandinavium måste vara den sämsta premiärsiffran i manna­minne).

Sju sekunder efter nedsläpp var Djurgården, och alla 7 161 som tittade på, tillbaka i den allsvenska verkligheten.

Då förklarade speakern att Almtuna slagit en icing.

Djurgården gjorde ett par nervösa byten men när Marcus Sörensen fått matchens första riktigt vassa målchans kändes det som att det gick upp ett ljus för hemmalaget.

Distinkt passningsspel

De förstod att de var bättre och starkare, rappare i skridskoåkningen, sköt lite hårdare och hade ett mer distinkt passningspel.

Och Fredrik Bremberg i laget.

39-åringen har varit så iskall de senaste säsongerna att ingen ens har orkat uppdatera hans Wikipedia-sida.

Enligt den svenska upplagan spelar han fortfarande i Timrå.

På karaktäristiskt manér svajade han förbi ett par motståndare och lade in en puck, som via en Almtuna-skridsko, styrdes i mål till 1–0.

Klasser bättre – utan att visa det

Dustin Johner (ny från Tingsryd) gjorde 2–0 i powerplay i andra innan Bremberg samlade ytterligare en pinne när han låg bakom Michael Holmqvists 3–0, med 1,23 kvar av mittenperioden.

Almtuna reducerade visserligen två gånger om, och var på vippen att vispa in 3–3 med bara sekunder kvar av matchen, men forceringen kändes ändå aldrig på riktigt.

Djurgården var ett par klasser bättre, utan att egentligen visa det.

Bremberg, som mest satt och rullade tummarna i sista perioden, noterades för 1+1 och fick en fruktkorg för besväret.

Allsvenskan kommer att ge honom de där hundradelarna­ extra som han förmodligen behöver nu när 40-strecket närmar sig.

Om Djurgården blir det topplag alla tror att de ska bli, samtidigt som Bremberg glider runt och slår de där tv-spelspassningarna ingen annan ser, skulle jag inte bli förvånad om han slår Pär Arlbrandts allsvenska poängrekord (77 poäng) från säsongen 08/09.

Av alla ramsor och sånger Hovet bjöd på under premiärkvällen fastnade jag för en av de sista.

Efter lite gruff i slutet av sista perioden skanderade hemmafansen ”en jäääävla massa bönder”.

Om de bara visste hur rätt de har.

På lördag väntar bortamatch mot... Troja/Ljungby.

Välkomna till allsvenskan, Djurgården.