Jag älskar pampar – de ska ha tack för allt

Kristoffer Bergströms nyhetsbrev vecka 7

Kristoffer Bergström

Jag säger inte att alla idrottspampar är underbara.

Men om jag kunde fösa ihop dem på ett torg, alla gråhåriga typer i sina kostymer och dräkter, och fälla ett svepande utlåtande?

Då skulle jag säga att jag älskar dem.

Sportbrevet skrivs av Sportbladets profiler och skickas ut en gång varje vecka via mejl – helt gratis! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial. Det här är ett smakprov, för att inte missa nästa brev – signa upp dig HÄR!

Titta där, alla brevläsare, där reser sig en helt enslig kulle.

Ska vi gå upp och dö på den tillsammans?

Jag har iallafall börjat traska i motlutet, häng med, för vi behöver dra en lans för pamparna.

Inom ett par månader ska SOK, RF och SvFF välja nya högstahöns och sportmedia borde vara fylld av krönikor, debatter och klargöranden av skiljelinjerna mellan Lars-Christer och Fredrik, men det är ju så nedrans tråkigt att läsa om. Inte ens SVT och SR orkar riktigt bevaka omkastningarna när Karl-Erik hoppas få hoppa från ett kontor till nästa.

Dignitärer och potentater, frustar vi i stället, för att slippa bry oss.

Betonghäckar och mutkolvar!

Nä, det saknas inte rötägg

Men varje gång vi sprejmålar ”pamp” över gubbar med förtroendeuppdrag så glömmer vi vilket oerhört arbete de har lagt ner. Alla dötrista kvällsmöten i gult ljus, alla val av justerare som inte justerar ett dugg, alla timmars tandagnisslan över tröstlösa budgetar.

Allt grundarbetare bleknar, för en pamp är en girig pösmage. En som drivs av monetära och sexuella begär, av bjudmiddagar där geggblicken vandrar mellan vinglaset och servitörernas åtsmitande byxor. En som drömmer om att få lägga armen om stjärnans axlar och bli fotad efter prisutdelningen.

Men tror du verkligen att sport är ett bra karriärsval? Är det där jaktmarkerna är generösast för den maktkåte och pengahungrige? Du tror inte att en halvdan styrelseräv i finanssektorn har många gånger högre lön än en hockeyboss?

Okej, testa själv i så fall, du har nog en lokal handbollsklubb eller ett fotbollens regionkontor i närheten. Bered dig på kvällar med riktigt kasst kaffe och emellanåt en osåld mazarin till.

Nä, det saknas inte rötägg bland sportpamparna. Du kan säkert redan namnet på de värsta storgubbarna: fotbollens Blatter och Infantino, handbollens Hassan Moustafa, simningens Julio Maglione, hockeyns René Fasel (i går blev han rysk medborgare och belönades med 50 procent av ett bolag där en Putin-förtrogen oligark äger resten, så grattis säger vi!). Att läsa deras rövigaste citat framkallar kväljningar.

Men det förändrar inte den stora bilden. Och den visar med tydlighet att i alla fall svensk idrott skulle kollapsa om det inte fanns vuxna som åsidosatte kvälls-tv för att tröska igenom protokollpunkter. Om alla krävde lön.

Krävs mer tjat och smicker

Hockeyn räknar till 4 000 personer med förtroendeuppdrag. Fotbollen med uppåt 40 000. Siffran tycks stabil, men problemet är att folk hoppar av redan efter något år, antingen för att det blivit för jobbigt eller för att deras barn slutat i klubben. Diskontinuiteten gör det onödigt dyrt och tidskrävande att utbilda folk: vad är vitsen med att de blir experter om de ändå lägger av till våren?

RF noterade att det försvann ledare och funktionärer under pandemin. De har inte hittat tillbaka. De för ingen exakt statistik men presschefen Anna Setzman länkar mig till forskning och poddar om det sjunkande engagemanget bland föräldrar.

– I dag krävs det lite mer tjat och smicker än tidigare för att uppmuntra ideellt engagemang, säger Setzman.

Allt hänger ihop. En pamp är i grunden bara en tant eller gubbe som varit extra skicklig och uppoffrande i sin förening eller sitt distrikt. Generellt gör pampar gott och sedda som medlemmar i en stor klubb är jag övertygad om att koncentrationen av korkskallar är lägre än i näringslivet eller i just ditt favoritlag.

Förra veckan befann jag mig i ett rum med lika många framstående idrottsledare som hyfsade murvlar. Vi var fem som ställde frågor och fem finklädda typer bakom podiet som svarade på varför Sverige undersöker möjligheterna att få hit OS igen.

Och vet du vad min fördomsfulla hjärna tänkte?

Pampfest!

helskärm

De har bara blivit äldre

Sju minuter efter att vi rundat av kommer havskräftorna serveras i festvåningen här intill! Som de ska skåla, RF-Björn och SOK-Anders, med vilket självförtroende hon kommer nypa notan, Åsa Edlund Jönsson, väl medveten om att den inte påfrestar hennes konto!

När förnuftet hann ikapp ersattes den av skam. Givetvis har kvintetten högre lön än jag, men då innehar de fem av svensk idrotts högsta positioner. Den genomsnittliga timlönen för alla som får rörelsen att gå runt torde understiga elvaåringens som staplar ved.

Så hör du, tack för att du klättrade med mig. Här på kullen ska vi stå och fajtas.

Jo. Det är fortfarande viktigt att media granskar makten och det finns beslut som särskilt bör kritiseras. Den här intervjun som Marcus Leifby gjort med Anders Larsson är värd en omläsning.

Men i grund och botten är sportens styrelsestoiker och kostymgamlingar bara ungdomstränare, lågdivisions-domare och korvförsäljare som blivit äldre. Som fortsatt.

För det ska de ha tack. Och räcker inte det så ska de få tjat och smicker.

Tips!

Det finns kändare namn i fotbollsmedia. Men vi som följer varenda tecken som skrivs vet att ingen har bredare överblick än Per Bohman. Han är inte som bäst under säsong utan i de evighetslånga gliporna som måste fyllas med laganalyser, rankningar och transferlistor.

Här har du 44 motiveringar som bevisar min tes. Hur i Steve Galloways namn vet han något om Bustos från Pacific, Rajovic från Naestved och den nyss kontraktslöse Colin Rösler?

Orimligt är det. Men kul att läsa.

Nästa vecka debuterar Johanna Frändén som brevskrivare på Sportbladet. Med tanke på att hon gett ut en bok med sin korrespondens så förväntar jag mig inget mindre än makalös nivå.

Sköt om er.

Kristoffer Bergström

Sportbrevet skrivs av Sportbladets profiler och skickas ut en gång varje vecka via mejl – helt gratis! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial. Det här är ett smakprov, för att inte missa nästa brev – signa upp dig HÄR!