Rört upp känslor över hela världen
Kommenterar matcherna för sin blinde vän
Publicerad 2017-09-14
Cancern tog Mark Smiths syn – men ingenting kan släcka hans kärlek till idrotten.
När radiosändningen dog inne på Sydney Cricket Ground kom vännen Jarryd till undsättning.
I en timme kommenterade tolvåringen spelet för sin bäste vän och nu sprids kompisarnas rörande historia över världen.
En sak höll Mark Smiths hopp uppe under de tuffa behandlingarna av cancern i såväl hjärnan som ryggraden: Att få se sitt kära Sydney Swans i den australiensiska fotbollsligan igen. Men när nioåringen väl kom ut från sjukhuset igen hade han berövats på såväl sin syn som delar av sin hörsel.
Det är nu fyra år sedan men Mark har ändå fortsatt att följa och älska sin idrott. Med blindkäppen ”Michael (döpt efter favoritskådespelaren Michael Caine) i ena handen och vännen Jarryd Haines i den andra är 13-åringen fortfarande en flitig besökare på Sydneys idrottsarenor.
Jarryd hjälper alltid sin kompis till stadion, ner för trapporna och fram till deras sittplatser. Men än viktigare: Han gör spelet levande för sin polare.
”Jag har alltid älskat idrott”
För två veckor sedan såg Jonathan Drennan Sydney Swans möta Carlton Blues i den australienska fotbollsligan (en blandning mellan vanlig fotboll och rugby) på Sydney Cricket Ground. En bit in i matchen överröstades publiksuset plötsligt av en ung men intensiv pojkröst bakom honom.
När han vände sig om såg han, som han själv beskriver det i The Guardian, en 13-årig kille med blindkäpp och pojkens ett år yngre vän som kommenterade spelet åt sin kompis.
– Hans radio hade slutat fungera så jag bestämde mig för att kommentera matchen åt honom, säger Jarryd Haines i australiensiska morgonprogrammet Sunrise Live.
Jarryd återgav varje spelsekvens samtidigt som kompisen Mark, så fort det blev lite dramatik, nervöst klamrade sig fast vid fotbollen han tagit med sig till arenan.
– Vad händer, undrade Mark nervöst samtidigt som hemmalagets stjärna Lance “Buddy’ Franklin löpte sig fri.
– Ta det lugnt, jag har koll, svarade Jarryd lugnt och gick in i sin roll:
– Ok, Buddy har den. Han är en bit ut. Kommer han försöka? Han går för det! Han är igenom och han gör sitt tionde mål! Buddy är stekhet!
Mark kramade om fotbollen i knät och njöt av publikens segervrål.
– Jag har alltid älskat idrott, speciellt bollsporter. Vad det än är så följer jag det och eftersom Jarryd är så bra på att kommentera så kan jag se allt som händer på planen framför mig.
Efterlystes i tv och radio
Efter att ha sett de rörande scenerna twittrade Jonathan Drennan ut ett kort meddelande om sin upplevelse.
Det han inte anade då var vilken respons han skulle få.
Sydney Swans hörde omedelbart av sig och frågade om Jonathan visste vilka de unga pojkarna var. Sedan följde en jakt som engagerade allt från lokala tidningar till tv och radio.
Efter några dagar fick de napp och kort senare stod Mark och Jarryd på lagets träningsanläggning och tog sina idoler i hand.
– Mark, det här är Buddy, sa Jarryd när två meter långe och 106 kilo tunge Lance Franklin böjde sig ner för att hälsa på killarna.
Det enda Mark lyckades få ur sig var ett ”wow”.
I lördags fick pojkarna, nu själva något av lokala superstjärnor, sedan springa in med laget till grundseriens avslutningsmatch mot Essendon. När deras namn lyste upp på den stora tv-skärmen följde ett öronbedövande juvel från de 46 000 åskådarna.
Sedan tog de plats i en speciell Vip-loge med perfekt utsikt över den massiva arenan varpå Jarryd återigen tog till orda:
– Ok, Mark. Buddy har bollen...