"Underbart skönt"

Sju år av skador och problem - i går blev Haeggman en vinnare igen

Sju svåra år var nära att knäcka Joakim Haeggman.

Nu är han återigen en mästare.

Gårdagens seger i Qatar Masters gav mer lättnad än glädje för det svenska golfproffset.

- Underbart skönt. Nu vet jag att jag fortfarande kan spela på topp, säger 34-årige Haeggman.

Klockan är strax efter midnatt i Qatar och flyget som skulle ta Joakim Haeggman till nästa tävling har sedan länge lyft mot Singapore.

Men svensken är kvar i det lilla oljeriket i Mellanöstern.

Kvarlämnad långt hemifrån - men med en enorm pokal, en check på motsvarande 1,8 miljoner kronor och ett nytt självförtroende som tröst.

- En dag som den här kan man ta att man missar flyget, säger Joakim Haeggman och skrattar.

Han har all anledning att göra det.

- När jag ser att den där bolljäveln går i från fem meters håll på sista hålet är det som en enorm lättnad kommer över mig. Nu får jag äntligen betalt för allt slit, för alla de tunga åren, säger Haeggman.

Slog igenom 1993

Han slog igenom 1993 och då var det många som spådde att han skulle bli en stor världsstjärna och att hans karriär skulle gå spikrakt uppåt.

Segrarna på Europatouren gjorde honom till den förste svensken som fick representera Europa i Ryder Cup samma år.

Men sen hände något.

Utvecklingen tog stopp, och plötsligt gick inte bollarna den väg Joakim Haeggman ville längre.

- När jag ser tillbaka på det så handlade det nog mycket om att jag tog framgångarna för givet. Det gick väldigt bra och kanske tappade jag gnistan, säger han.

Bröt revbenen

Skadorna har förföljt honom under hela karriären.

Den första kom redan vintern efter genombrottet. Brutna revben efter en hockeybockeymatch krävde lång tids återhämtning.

När han 1997 vann igen, den här gången hemma i Sverige på Scandinavian Masters, trodde de flesta att Haeggman var tillbaka på allvar.

Ny svacka

Men efter succén kom en ny svacka och nya problem.

Efter ett förlorat år med experimenterande med nytt material var Haeggman på nytt i form under förra säsongen och hoppades på ett nytt genombrott.

Bara för att återigen dra på sig en skada.

Den här gången riktigt allvarligt.

- Återigen en hockeybockeymatch. Jag vet att det var dumt att försöka mig på det igen, det slutade med att jag bröt vristen och fick operera mig flera gånger, berättar Joakim.

Under den långa skadetiden kom tankarna.

Tankarna på att det kunde vara slut med golfen.

- Det är klart att jag funderade på att sluta när det var som värst. Jag visste ju inte om jag skulle kunna komma tillbaka över huvud taget, säger han.

Läkte perfekt

Men läkningen gick perfekt.

De sista metallskruvarna i foten togs bort den 22 oktober.

Och då började också jakten på toppformen igen.

Den här veckan har den funnits där.

I går blev det en 65-runda som tog Haeggman från fjärdeplatsen ända upp i topp.

- Det var inte förrän jag satte den där sista putten som jag visste att det kunde gå vägen. Jag vågade inte ta ut nåt i förväg. Men sen var det bara lycka och lättnad, säger han.

Segern betyder mycket för självförtroendet och nu längtar svensken efter Ryder Cup igen.

- Segern känns som ett första, litet steg mot att få spela Ryder Cup igen. Det är nästa dröm, säger Joakim Haeggman.

I dag hinner han förhoppningsvis med flyget till Singapore.

Och börjar jakten på nästa triumf.

Den här gången ska det inte ta sju år.

Här är Jockes långa väg tillbaka

Det är sju år sedan Joakim Haeggman senast vann på Europatouren. Sedan dess har han kämpat mot skador och en krånglande sving. Här är hans resa från Barsebäck till Qatar.

Henning Johannesson