”Jag kan känna en doft av ett hattrick”

Johan Flinck

Tokelo Rantie om sin sjuka mor – och löftet till fansen i MFF

Tokelo Rantie har gjort stor succé i Malmö FF redan, men han lovar mer.

– Det är bara en tidsfråga innan jag börjar göra hattricks.

Här berättar sydafrikanen ­också om tårtrevanschen, inspirationen från gamle Ronaldo och varför han inte vill lära känna fler människor i Malmö.

Han är 22 år och spelar i syd­afrikanska landslaget. Han slog igenom i Malmö direkt när han kom förra sommaren. Han har gjort tre allsvenska mål i år, varav två klassmål.

Det är väl ungefär så mycket vi vet om Tokelo ”Tiki” Rantie.

Sportbladet satte sig ner med en av allsvenskans hetaste spelare för att få veta lite mer.

Vad gör du när du inte tränar ­eller spelar match?

– Jag går nästan aldrig ut på stan. Jag är alltid hemma eller så åker jag till Landskrona eller Hässleholm och träffar mina sydafrikanska kompisar som jag spelade med i IFK Hässleholm. Ibland går jag till ­Benjamin Fadi eller Petter Thelin, som bor nära mig.

Du träffar inga landsmän här i Malmö?

– Nej. Jag vill inte träffa någon här. Jag vill inte lära känna en massa människor. För då blir det fokus på att umgås med dem. Om jag skulle känna, säg, 50 personer här skulle jag bara hålla på att träffa dem. De skulle ta mig till dåliga ställen och jag skulle komma trött till träningen­ och mitt spel skulle påverkas.

Vad gör du när du är hemma då?

– Jag tittar mest på film. Jag gillar verkligen film.

– Min favoritfilm är Pursuit of Happyness (Jakten på lycka) med Will Smith. Jag kan se den om och om igen. Jag försöker spegla mitt eget liv i den filmen. Han (Will Smith) kämpar och kämpar i motvind och till slut får han det han vill.

Vi har tidigare berättat om hur Rantie sov på gatorna i Johannesburg, världens kanske farligaste stad, några nätter när han var 14 år och inte hade råd att bo på någon av de fotbollsakademier som han försökte komma in på efter att lämnat sin hemstad Parys.

– Om du vill komma någonstans så måste du anstränga dig. Jag vill se mig själv spela i större ligor men för att komma dit måste jag jobba hårt, vara ödmjuk och vänta på min chans. Det är precis det Will Smiths rollfigur gör i filmen.

Ser du den filmen före varje match?

– Nej, före varje match ser jag målkavalkader med den gamle ­Ronaldo på youtube. Det har jag gjort ända sedan jag var i akademin i Johannesburg och fick en dvd med Ronaldos mål att studera. Nu kan jag inte gå ut till en match utan att ha kollat på honom på youtube.

Är han din favoritspelare?

– Nej, men jag skulle verkligen vilja spela som honom för han var en fantastisk målskytt. Jag försöker göra en del av det han gjorde under sin karriär... på plan alltså.

­­­­­Du ska inte alltså lägga på dig 15 kilos övervikt så småningom?

– Nej, nej (skratt).

Gillar Gareth Bale

Vem är din favoritspelare då?

– Spelare som spelar bra fotboll. Just nu tycker jag Gareth Bale i ­Tottenham. Det finns spelare som är bättre än honom men ingen ­annan spelar fotboll som han.

Du tittar mer på film än fotboll?

– Ja. Jag har tittat för mycket på fotboll och tänker att jag vill se ­andra delar av livet. Det finns så mycket du kan lära dig och inspireras av från filmer.

Har det annars alltid varit fotboll i ditt liv?

– Nej, jag började ta fotbollen ­seriöst 2008 när jag gick ut skolan. Innan dess koncentrerade jag mig mer på studierna för att få ett bättre­ liv. Men 2008 förstod jag att jag ­kanske skulle kunna försörja mig på fotboll. Jag frågade min mamma om jag inte kunde få ge fotbollen två år. Skulle det inte fungera kunde jag återvända till studierna. Hon gick med på det och så började det.

Var har du fått din snabbhet ifrån?

– Jag var sprinter i skolan. Jag sprang mycket 100 meter. Det var mer löpning än fotboll då. Jag gillade­ ­det. Det var bara att springa rakt fram. Fotboll är mycket mer komplicerat.

Om du inte hade blivit fotbollsspelare vad hade du blivit då?

– Revisor, tror jag. Jag var bra i de ämnena i skolan.

Tikis far dog redan när han var fem år gammal och han växte upp med sin mor och sina två äldre systrar.

– Vi hade det riktigt fattigt. Det fanns så mycket jag ville ha som ­mina kompisar fick. Men vi hade ­inte råd. Vi hade knappt råd med tårta på min födelsedag. Men allt det där har gjort att jag är den jag är i dag. Jag har fått kämpa mig till allting.

Nu har du råd att köpa födelsedagstårta?

– Ja, jag fyller år i september och i fjol när jag kom hem till Sydafrika efter säsongen firade jag min födelse­dag med en stor fest och köpte en enorm födelsedagstårta. Den tårtan var för alla de tårtor jag aldrig fick som barn. Den var nog dubbelt så hög som jag är, skrattar Rantie.

Han har en flickvän hemma i Sydafrika som pluggar på universitet men hans mor och systrar verkar betyda mer just nu.

– Jag pratar med dem nästan varje­ dag. När jag känner mig nere här är det inte så lätt. Jag bor själv och har ju inte någon här i Malmö. Då ringer­ jag till min mamma. Hon är en av orsakerna till att jag spelar så bra. För om jag kommer vidare och ­tjänar ännu bättre kan jag hjälp henne­ ännu mer.

Ska köpa hus till sin mamma

Hans 54-åriga mor har varit sjuk i en lunginfektion ända sedan Rantie­ kom till Malmö.

– Hon är okej nu men måste ta mediciner i ett halvår till. Härifrån kan jag hjälpa henne med pengar och mediciner. Jag ska köpa ett hus till henne nu.

Efter att lånats ut till två olika liga­lag i Mocambique 2010 tog Bosse­ Nilsson, tidigare tränare i Helsingborg och lagledare i Malmö FF, Rantie till division tre-laget IFK Hässleholm våren 2011. Tillbaka i Sydafrika lånades han ut till storklubben Orlando Pirates. Han gjorde­ succé och förra sommaren erbjöds han ett fett kontrakt.

– Men jag tackade nej för jag kände­ att jag kunde etablera mig i Europa. Fast då kände jag inte till Malmös intresse. Jag hade sett dem spela när jag var i Hässleholm men jag kunde inte se mig platsa här. När MFF sedan ville ha mig blev jag glad men tänkte ”finns det verkligen inte­ bättre spelare som Malmö kan ­välja”.

Hyllar Malmö FF

Tiki hyllar mottagandet han fick i MFF.

– Det sättet klubben och laget tog emot mig på har jag aldrig varit med om inom fotbollen. På första träningen­ kändes det som jag alltid hade spelat här. Jag glömmer aldrig vad MFF gjort för mig.

Nu ska han betala tillbaka.

– Jag vill sätta avtryck här, som Zlatan har gjort. Jag vill bli ihågkommen som en av de bästa.

Du måste ändå ha tagit en risk när du tackade nej till Orlando?

– Ja, om jag ska vara helt ärlig ­hade jag fått tre gånger mer i lön i Syd­afrika än här. Men för mig handlar det inte om pengar just nu. Jag kanske förlorar miljoner i lön på att ­spela här i Malmö. Men på ett par månader kan jag ta igen det genom att göra det bra här och komma till en klubb som kanske betalar fem gånger vad jag annars skulle ha fått.

Större klubbar lär redan ha fått upp ögonen för anfallaren efter vårens­ succé.

Rantie själv lovar mer.

– Jag blir bättre och bättre för varje­ match. Jag läser spelet på ett annat sätt och ser var bollen ska komma. När jag får bollen nu känner­ jag att jag kan göra vad som helst med den.

– Det är bara en tidsfråga innan jag börjar göra hattricks.

Hattricks i plural alltså.

– Jag trött på att göra ett mål då och då. Jag måste göra fler. Jag kan känna doften av att ett hattrick. Med tanke på hur långt jag tagit mig så kan inget stoppa mig från att göra tre mål i en match här.