- Vi hade platsat i blågult

Kris i landslaget - då drar legendarerna fulla hus i Tyskland

Trodde ni att de hade lagt av?

Nej, i går möttes J-O

Waldner och Jörgen Persson för 96:e gången.

Ställningen är 48-48.

- Vi hade platsat i landslaget båda två, säger legendarerna.

Svensk bordtennis är i kris - förra helgen stod det klart att Sverige missar a-slutspelet i EM för första gången någonsin (1958).

Men i Bundesliga drar två legendarer fortfarande fulla hus: Jan-Ove Waldner, 41 och Jörgen Persson, 40.

- Det var i princip fullsatt - 1 100 åskådare, säger Persson som spelar för Plüderhausen.

- Det blev bra tryck när Jörgen gick ifatt till 2-2 i set, säger Waldner, som med sitt Fulda var tillbaka i sin gamla hemmahall i Plüderhausen.

Hemmalaget vann med

6-3 och tog sista chansen att nå slutspelet men i kvällens stora prestigematch vann

J-O med 11-8 i skiljeset.

48 lika...

Därmed är det helt jämnt mellan de två giganterna: 48-48 i matcher.

- I hans statistik, ja. Han räknar in uppvisningsmatcher i ett set, det gör inte jag och då leder jag med fyra-fem matcher, skrattar J-O.

En match till blir det i varje fall: sista omgången i Bundesliga i april. Dessutom öppnar båda för ännu en säsong i Tyskland.

J-O har lagt av i landslaget men hela tiden fortsatt i Bundesliga, till skillnad från Jörgen som helt slutade som spelare sommaren 2005 och blev ungdomstränare i Qatar i ett år. Nu i höst var Persson tillbaka som spelare och i Bundesliga.

Förra helgen noterade de hur deras gamle polare Erik Lindh som förbundskapten misslyckades ta Sverige till spel om EM-medaljerna.

De båda veteranerna är överens om att de hade platsat.

- Ja, absolut, inga problem. Och med oss i laget hade vi aldrig förlorat mot grekerna, säger Waldner.

Båda har blivit tillfrågade om en landslagscomeback av "Ekan". J-O säger blankt nej medan Persson hade varit med om han inte varit ljumskskadad.

Efter matchen i går gick de båda ut och käkade och det fanns naturligtvis en hel del att snacka om.

"Finalen 1989 var bra"

Det har gått 28 år sedan de möttes första gången:

finalen i ungdoms-SM pojkar B.

- Jag vann och J-O lipade, säger Persson.

- Det gjorde jag säkert, det gjorde jag efter varje match 1978-80, skrattar J-O.

De två största mötena är förstås VM-finalerna 1989 och 1991 där J-O vann den första och Jörgen den andra. För båda två utgör de här finalerna den roligaste respektive tyngsta matchen dem emellan.

Men vilken har varit den bästa matchen?

- Ojojoj, det finns så många. I de stora finalerna blir det ofta lite spänt så jag skulle säga någon Europa top 12-match, säger Waldner.

Persson:

- Men finalen 1989 var bra för att vara en VM-final.

Troligen sitter de fortfarande och diskuterar det här på en krog i Plüderhausen för det sista vi hörde från Persson i går var:

- Det kommer att bli en lång natt (skratt).

Johan Flinck