Att tävla med islandshästar

De moderna islandshästtävlingarna utgår från den traditionella isländska ridkonsten. Under årens lopp har speciella tävlings- och uppvisningsformer utvecklats på Island. Dessa har vidareutvecklats av entusiaster i centraleuropa. Tyngdpunkten ligger på islandshästens speciella gångarter tölt och pass. Men man tävlar även i dressyr och terrängridning.

Islandshästen är den enda europeiska hästras som har kvar de uråldriga gångarterna tölt och pass. Islandshästar är som regel fyr- och femgångare. En fyrgångare kan mycket väl ha anlag för pass, men passen är i regel inte tillräckligt stark eller framtränad. En femgångare behärskar mycket snabb passgång med svävningsmoment, den flygande passen.

Ovalbana

Man tävlar främst på en ovalbana. De flesta banor är mellan 200 och 250 meter långa och minst fyra meter breda. Kortsidorna i ovalen är 20-30 meter långa och långsidorna 50-70 meter. Underlaget ska vara ganska fast och kurvorna gärna doserade för att spara hästarnas ben i de snabbaste momenten.

Ovalbanegrenarna är Tölt, Fyrgång, Femgång, Tölt T2, Lätt Tölt och Lätt Fyrgång. I ungdomsklasserna har man samma grenar men med ett tillägg; sits och inverkningar bedöms som ett enskilt moment.

Tävlingsmomenten är anpassade till det som utgör själva grunden i islandshästridningen: förmågan att rida hästen taktrent i de olika gångarterna, att växla tempon, byta gångarter på ett lätt, smidigt och harmoniskt sätt. Hästen ska vara samlad, lösgjord och bära sig väl.

Detta kräver en skicklig ryttare och en vältränad talangfull häst. Framgångar på ovalbanan är oftast resultatet av flera års medvetet träningsarbete och erfarenhet.

Fyrgång och Femgång

Reglerna för tävlingen har förändrats på senare år. På Island skiljer man mellan två tävlingsformer, Idrottakeppni (Fyr- och Femgång) och Gaedingakeppni med A-Flokk (Femgång) och B-Flokk (Fyrgång).

Idrottakeppni innebär att gångartsföljden man rider är förutbestämd. I Fyrgången innebär det att man börjar med skritt, fortsätter med trav, kort tempo tölt, galopp och ökad tölt på slutet. I Femgången börjar man med skritt, fortsätter med trav, tölt i kort- till mellantempo, galopp och så flygande pass på långsidorna och galopp på kortsidorna i sista varvet.

Här bedöms precisionen och ryttarens skicklighet, att man rider exakt efter programmet.

I Gaedingakeppni rids A-Flokk och B-Flokk med valfri gångartsföljd. Här bedöms främst hästens kapacitet och gnista, programmet är friare.

Sverige och övriga Europa har genom den Internationella Islandshästfederationen, FEIF, bestämt att man kan rida Fyr- och Femgång med fast eller valfri gångartsföljd. I Fyrgång ska hästen alltid visa ett halvt varv skritt i mellantempo, ett varv trav i kort- till mellantempo, ett varv kort tölt, ett varv galopp i kort- till mellantempo och ett varv i ökad tölt.

I Femgången ska man visa ett halvt varv skritt, ett varv trav i kort- till mellantempo, ett varv tölt i kort- till mellantempo, ett varv galopp och ett varv med flygande pass på långsidorna med växling till galopp på kortsidorna.

I Töltuttagningen rider man först ett varv i kort tölt, sedan byter man varv på kortsidan och nästa varv visar temposkillnader i mellantempo tölt på långsidorna och kort tempo op kortsidorna. Domarna lägger vikt vid tydliga harmoniska ökningar och nedtagningar. Tredje och sista varvet rids i ökad tölt runt om.

Vid Tölt T2 (som brukar anses vara mer lämpligt för femgångshästar) rider tre ryttare samtidigt i uttagningen på speakers kommando. Först rider man valfritt tempo tölt och sedan långsamt tempo. Därefter byter ryttarna varv och fortsätter med arbets- till Medeltempo tölt med långa tyglar fattade med en hand. Varje moment rids cirka två varv och avslutas på speakers kommando.

Bedömningen görs av fem domare som sitter utspridda i mitten av ovalbanan. Efter varje ekipage visar de var för sig sina poäng från 0 till 10 med decimaler. De har själva räknat ut medelvärdet av de olika momenten. I töltprogrammet T1 räknas kort tölt poängen gånger 2, liksom tölt- och passpoängen i femgångsprogrammet.

Finaler

De fem bästa ryttarna i varje ovlabanegren går till A-final, medan ekipage 6 till och 10 rider B-final. Finalen är på många sätt en helt ny tävling. Uttagspoängen följer inte med i finalen. Här rider alla samtidigt på banan, fem ekipage åt gången, vilket innebär helt nya betingelser för hästar och ryttare.

På speakers kommando visas de olika gångarterna och momenten. Ett moment i taget tills domarna är klara, dock högst tre varv i varje gångart. I Fyr- och Femgång avgör majoriteten om man ska rida höger eller vänster varv. Tölt däremot visas i båda varven i varje tempo, dock högst två varv i varje riktning. Efter varje gångart visar domarna sina poäng 0-10 med halvpoäng för varje ekipage. Vinnaren av B-finalen, (som rids först) kan gå vidare till A-final om ryttaren önskar och hästen orkar.

Pass

Passgrenarna rids på en rak, jämn fast bana. Passlöpen kan vara 150 eller 250 meter. I Sverige är det vanligast med 150 meter. Gemensamt är att de första 50 metrarna rids i galopp eller tölt. I varje heat deltar två till fyra ekipage. Man rider som regel två heat ena dagen och två heat till dagen därpå. Hästen måste ligga i pass hela den angivna sträckan och den snabbaste tiden räknas. I andra dagens heat grupperas hästarna efter första dagens tider, så att de snabbaste tävlar mot varandra och så vidare.

Fem-åtta domare är i arbete och kontrollerar att hästarna ligger i pass hela vägen. I Stilpass rider man på en bana som är minst 175 meter lång. Ryttarna rider en och en och startar i tölt eller trav, fattar galopp i en speciell zon och lägger sedan hästen i pass vid en angiven punkt. Vid 50-metersmarkeringen på tidtagningssträckan måste hästen ligga i flygande pass för att ej diskvalificeras. Sedan måste hästen ligga i flygande pass hela den angivna tidtagningssträckan. Vid en viss punkt måste ryttaren sakta ner hästen till trav eller tölt och gärna ner i skritt.

Domarna står utmed banan och flaggar grönt om hästen legat i pass. Dessutom får man poäng för prestationen, inte minst läggning i pass och avsaktning får höga poäng om det sker harmoniskt. Men ryttaren måste också rida snabbt för tiden räknas i poäng och ger en tredjedel av slutpoängen.