Noll förväntningar – då tar Anja OS-guld

Då var det bevisat.

För att hjälpa Anja Pärson i OS ska du plocka fram tutorna, ta på en knasig hatt, måla flaggor på kinderna, klappa som en galning.

Och tro att någon annan vinner.

Den här analysen kommer i två delar, den första får alla läsa:

Maribors storslalom var en österrikisk uppvisning. Kathrin Zettel var så stark i första åket att hon kunde semesterglida i andra och ändå vinna. Maria Riesch kom tvåa efter tävlingens två stabilaste åk. Trea var en veteran, hon är visst småskadad, och fyra var världsmästaren Kathrin Hölzl.

Jag kan heller inte sluta imponeras av Lindsey Vonn som var näst bäst i första, åkte ur i andra, men ändå går mot världscupssegern.

Okej, vi nöjer oss så, nu får vissa inte läsa vidare. Kan alla som heter Anja Pärson sluta här?

Ni andra: såg ni hur modigt Anja körde?

I tisdags fördes hon kvidande bort från Flachaus backe med skoter, i torsdags hindrade smärtan i knät henne från att träna, i går startade hon i en backe där inget kommer gratis. Maribors storslalom var flack och saknade skarpa svängar, all fart fick du skapa själv. Därför gjorde Maria Pietilä Holmner och hemmaåkaren Tina Maze årets bottennapp trots att åken saknade misstag. De var för fega.

Större än pallplatserna i fartgrenarna

Anja startade som åtta, smärtan strålade från höger knäveck. Efter 20 portar var hon bäst av alla. I branten höll hon inte samma fart som Vonn och Zettel men kompenserade med en snävare linje.

Hon var trea efter första åket, trea efter andra och har nu tre pallplatser i tre olika discipliner i vinter.

Jag håller gårdagens triumf högre än andraplatserna i störtlopp och super G. De tog hon på ren kvalitet, i går slogs hon med en urkraft som borde varumärkesskyddas. Ingen trodde ju på henne. Alla stod beredda att applådera henne för att hon kom ner, säga att hon trotsat skadan på ett djärvt sätt och snart var redo att attackera pallen igen.

Anja Pärson trivs med nollförväntningarna. I premiären i Sölden sa hon att elden var hennes fiende, att hon är bäst när hon lugnar sig, och kom då sexa. I Åre sa hon att hon kämpar för att inte få rubriker och kom sen fyra.

I den slovenska favvobacken hade hon säsongens mjukaste ben. Hon smekte sig genom backen, framdriven av... just ingenting annat än sin åkskicklighet.

Till OS skruvas kraven tyvärr upp och backen är brantare, men då är Anja å andra sidan av med knäbesvären. Jag kan inte tolka gårdagens framgång på andra sätt än att hon åker dit för att ta medaljer. Ja, plural. Innan Anja Pärsons prisskåp är färdigfyllt kommer två till OS-medaljer glänsa därinne.

Men för guds skull, berätta inget för henne.