Anrell: Myhrer gav mig Stenis-nostalgi
2010 var ett fantastiskt svenskt vintersportår.
Plötsligt ser det ut som om även 2011 kan bli rena svenskfesten.
Hellner, Kalla, PH – visst. Men den här veckan har vi insett att vi kan hoppas på Ekholm, Myhrer, Haag, Hargin och Rickardsson också.
Slalomåkningen var en våt svensk dröm i går.
André Myhrer vann i kroatiska Zagreb och när det stod klart att Mattias Hargin var trea i en viktig världscuptävling var det ju en nostalgisk kick som fick en att tänka på gamla tider med Stenmark, Strand och Fjällberg och allt vad de hette, de som dominerade och kunde vinna lopp allihopa.
André Myhrer har blivit allt mer stabil i världstoppen.
Faktum är att han leder slalomcupen. Efter tre av nio tävlingar ligger han före namn som Ivica Kostelic, fransmannen Jean-Baptiste Grange och österrikarna Marcel Hirscher och Benjamin Raich.
Myhrer tog visserligen sin bronsmedalj i OS i Vancouver, men jag är rädd att vi var en del som inte trodde att 27-åringen skulle ha den rätta inställningen för att ta ännu ett steg och bli bofast i världstoppen.
Vi hade fel.
Vi hade väldigt mycket fel.
André Myhrer blev tvåa direkt i säsonsgsstarten i slalom i Levi och nu är det ingen tvekan om att han är ett av våra största guldhopp i VM i Garmisch-Partenkirchen om en månad.
PH tar guld – en bra dag
Anja Pärson är inget medaljhopp.
Inte ännu – och fan vet om hon hinner bli det.
Fan vet om hon ens kommer till VM. Jag blir mer och mer tveksam till om det var ett klokt beslut av henne att köra det här året.
Hon sa efter förra säsongen att hon bara skulle njuta i år. Jag har inte sett henne njuta en enda sekund. Inte publiken heller.
Maria Pietilä Holmner däremot njuter.
Efter segern i slalom i Aspen och i parallellslalom i München är det tydligt att hon hittat en ny stabilitet. Hon är fyra i slalomcupen och är definitivt ett medaljhopp i VM.
Guld – om hon har en bra dag.
Skidskyttet var ju en härlig svensk uppvisning förra säsongen – om man bortser från den lilla fadäsen som kallades ”damernas OS”.
Björn Ferry har visat att han åka fort och skjuta bra i år också. Medaljhopp – absolut. Guldhopp? Ja, kanske. Glöm inte hans seger i sprint i Pokljuka så sent som 18 december.
När det gäller damerna är vi tillbaka på lite av den vinnarlinje som Anna Carin Zidek och Helen Jonsson Ekholm inledde förra året med. Ekholm åker ju alldeles utmärkt och skjuter stabilt igen.
Stafetten i går kväll i Oberhof var ju ännu ett exempel på att Helena är så stabil som hon varit länge nu – utom när det handlade om hennes franska OS-nerver. När de andra sköt bort sig på slutet i går var Helena iskall.
Jag tror på medaljer – minst ett guld – både för henne, stafettlag och mixedlag i VM i Chanty-Mansijsk i början på mars.
Härliga gamla mixedstafetten är ju tillbaka i VM. Det är ju som bekant en urgammal svensk nationalgren.
Haag på gång – blir medalj
Sen har vi det här med längdskidåkning.
Säsongen har ju börjat fantastiskt intressant.
Charlotte Kalla dominerar Tour de Ski-loppen på ett sätt som gör att hon satt sig i respekt hos Marit Björgen som är hemma och vilar sig.
Kalla kommer att ha ett par, tre medaljchanser i VM. Dubbeljakt, stafett, ett eller ett par fristilslopp.
Dessutom är Anna Haag med igen på allvar och det betyder stafettmedalj.
För herrarna är Emil Jönsson uppenbar storfavorit i sprint. Alexei Petukhov ser okej ut men norrmännen verkar helt under isen.
På längre sträckor är det mera öppet. Colognas Tour de Ski är ju magnifik, men Hellner ser fantastiskt starkt ut i de enskilda loppen. I går visade han också sin smarthet genom att inte försöka tokåka ikapp Cologna.
Även Daniel Rickardsson ser bra ut – i gårdagens långa jaktstart verkade han stundtals nästan starkast av alla.
Jag tror på flera medaljer, både guld, silver och brons för skidherrarna.