”Den som mördade Marco Pantani såg till att dölja det väl”

I snart två år har Marco Pantani vilat i sin grav. Nu kan den komma att öppnas i jakten på sanningen om hans död. Nya uppgifter hävdar att cykelstjärnan inte tog livet av sig utan mördades. Sportbladets JENNIFER WEGERUP berättar historien om Pantanis mystiska död.

helskärm

Mimosa, rosor, nallar och ljuslyktor; varje dag lägger Marco Pantanis beundrare presenter på hans grav. Hans mamma Tonina börjar alla sina morgnar med ett besök vid graven men väntar tills fansen gått.

- Då gör jag i ordning blommorna och presenterna och sitter och pratar med min Marco, berättar hon.

I snart två år har sonen vilat i sin grav men nu kan gravfriden på kyrkogården i Cesenatico komma att brytas. Nya uppgifter, i den franske journalisten Philippe Brunels kommande bok, pekar på att Pantani kan ha blivit mördad.

- Jag vill att sanningen ska komma fram och jag är rädd att man kommer att bli tvungen att ta upp Marcos kropp, säger Tonina Pantani.

Hennes första ord när hon fick höra att sonen var död var "de har gjort det, de har mördat honom".

Klockan är 20.30 den 14 februari 2004 när nattportiern på hotell Le Rose i Rimini slår in dörren till rum D5. Hotellpersonalen har då i flera timmar förgäves få kontakt med Marco Pantani. Tio timmar tidigare, 10.30, var senaste - och sista - gången han ringde ner till receptionen. Dörren till Pantanis rum är barrikaderad men till sist lyckas man få upp den. Där inne ligger Pantani livlös.

- Kom fort, säger den chockade portiern när han ringer efter ambulans.

Men det ska ta en hel timme innan den är på plats, klockan 20.33, och rättsläkaren Francesco Toni kan då bara dödförklara cyklisten.

Bara en timme senare har nyheten nått ANSA, Italiens största nyhetsbyrå.

Klockan 22.42 kablas orden som chockar världen ut: "Marco Pantani är död".

Nyheten lamslår Italien; en av landets största idrottsmän någonsin är borta.

Inom kort är hotell Le Rose invaderat av medier.

Det spekuleras direkt i att "Piraten", som Pantani kallades, dött av en överdos och att han medvetet kan ha sökt döden. Dagen före hade Pantani fyllt 34 år. Den en gång så hyllade och uppburne cyklisten firade födelsedagen ensam på hotellrummet där han checkat in den 9 februari. Där tillbringade han sina sista dagar, isolerad från omvärlden i ett vintrigt, ödsligt Rimini.

- Pantani hade bara ett liv, det i cykelsadeln. Utan det var allt meningslöst för honom, säger Candido Cannavò, tidigare chefredaktör på Gazzetta dello Sport, till Sportbladet och fortsätter:

- Att han aldrig erkände dopningen blev hans slut. I stället kände han sig förföljd och sviken av hela världen.

Pantani blev fast i drogberoende och drog sig undan allt och alla.

- På hans hotellrum hittade vi tiotalet förpackningar med antidepressiva medel. Alla var öppnade, några tomma, säger förundersökningsledare Sabato Riccio vid polisen i Rimini.

Läkaren Giovanni Fortuni från Bologna obducerade Pantani och fann att cyklisten dött av vätska i hjärnan och hjärtstillestånd till följd av en överdos. Utöver spår av bland annat kokain och tomma medicinförpackningar fann polisen en mängd förvirrade och bittra meddelanden från cyklisten.

- Det är personliga reflektioner, skrivna på hotellets brevpapper. De handlar om cyklingen och hans personliga tillstånd, säger åklagare Paolo Gengarelli.

Pantani skrev i breven att han kände sig förföljd.

"När de bestämt sig för att få bort dig finns det inget att göra; de ser till att bli av med dig".

Polisen avfärdade orden som förföljelsemani men cykelstjärnans familj vägrade att tro att han tagit livet av sig.

- De har mördat honom, de har mördat honom, skrek mamma Tonina när hon fick se sin döde son.

Hon och maken hade den sista tiden haft ett kyligt förhållande till sonen och var på husvagnssemester i Grekland när de nåddes av beskedet om hans död.

- Jag tror att han visste saker som han aldrig berättade för mig eftersom han var rädd att något skulle kunna hända. Jag vet att han var rädd, berättar mamman i en intervju nyligen.

Pantani skulle ha känt till allt för mycket om dopningen inom cykelsporten och i sin bitterhet över att själv ha åkt fast varit beredd att sätta dit många mäktiga män.

Vid Pantanis begravning i kyrkan San Giacomo Apostolo fick mamma Tonina ledas fram till kistan som var täckt av ett blomsterhav i gult och vitt.

Utanför kyrkan grät tusentals fans framför den storbildsskärm som visade "Piratens" sista färd.

- Mördare, de har dödat honom! ropade gråtande fans när kistan sänktes i marken.

Den som mördade Marco Pantani såg till att dölja det väl.

Den franske journalisten Philippe Brunel, som arbetat för ansedda L'Équipe i 25 år, är en av alla de som inte kunnat tro att cyklisten tog livet av sig.

Men han har inte nöjt sig med tro. Efter en egen undersökning där Brunel träffat obducent, rättsläkare, domare, polis och en rad vittnen är han övertygad om att Pantani mördades.

- Rättsmedicinarna och åklagaren gjorde en allt för ytlig och snabb undersökning, säger Brunel.

I sin kommande bok "Affären Pantani, obduktionen av en mästare" avslöjar han en rad oklara omständigheter kring cykelstjärnans död.

- Det finns mycket underligt, utredningen måste öppnas på nytt, säger han.

Pantanis mamma tackar Gud för att någon granskat dödsfallet igen och är beredd på en gravöppning om det blir nödvändigt.

- Det skulle vara fruktansvärt men för att få fram sanningen skulle jag beredd att göra till och med det. Jag fick aldrig höra Marco berätta allt, vi fick inget sista samtal.

Pantanis sista ord blev i stället de till hotellreceptionisten:

- Jag stannar ett tag till.

Kvar blir alla frågorna om varför en av cykelsportens största dog 34 år ung på ett slitet hotellrum i en vinterstilla badort. Ensam, på Alla hjärtans dag.

Han vann Giro D'Italia och Tour de France under samma år - här är Marco Pantanis liv